Ledare

Sveriges naiva asylpolitik hotar demokratin och demokratikämpar

I år är det hundra år sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt. Hundraårsjubileet uppmärksammades igår under riksmötets öppnande och av utrikesminister Ann Linde (S) i sociala medier.

“Idag öppnar riksdagen! Jag vill uppmärksamma att det är 100 år sedan kvinnor fick rösta i riksdagsvalet. Demokrati är något vi tar för givet men som förvägras en majoritet av världens befolkning. Ingen demokrati utan att alla röster hörs”, framhåller Ann Linde på Twitter.

Det faktum att diktaturer är på frammarsch i världen är ingen naturlig utveckling utan en direkt resultat av västvärldens utrikespolitik och prioriteringar.

Man brukar säga att allt som ondskan behöver för att triumfera är att goda människor inte gör någonting.

Iranska regimen utnyttjar asylsökanden i Sverige

I en kommentar publicerad på DN Kultur igår skriver Saeed Alnahhal att “syriska flyktingar kritiserar landsmän som skryter om semestrar i hemlandet.”

Han tillägger, “många skyddsbehövande syrier bosatta i Sverige har semestrat i hemlandet under krigsåren. Vissa av dem skriver positivt om landet på sociala medier. Det har lett till kritik från andra syriska flyktingar som är oroliga att deras uppehållstillstånd ska dras in.”

Iranier i Sverige och EU känner igen situationen. Prästerskapet i Iran har sedan 1979 tvingat miljoner iranier att lämna landet och söka asyl i väst och EU, bland annat Sverige.

När semestertider har börjat åker många av dem på semester i hemlandet. Det trots att de har flytt sin tidigare hemland på grund av förtryck och krig för att söka fristad i väst.

Iranska regimen har under flera årtionden kombinerat det inhemska förtrycket med spionage. Regimen bedriver idag enligt Säpo en aggressiv underrättelseverksamhet mot regimkritiker och ett aggressivt flyktingspionage i Sverige.

Den generösa, samtidigt naiva, svenska asylpolitiken har inte bara blivit ett hot mot iranska regimkritiker, oppositionella och aktivister utan en risk för den nationella säkerheten och vårt demokratiska och öppna samhälle och dess värderingar.

Iranska regimen utnyttjar många asylsökanden och flyktingar från Syrien, Afghanistan och andra arabländer för att bedriva spionage och för sina terroroperationer utomlands.

Den värvar även exiliranier som återvänder till Iran för semester eller är framgångsrika i Europa och USA.

Verkliga exempel på iranska regimens hotbild

Ett terrormisstänkt par som Säpo arresterade i april i år kom från Iran och inte Afghanistan, som medier rapporterade först.

Paret hade angett falska uppgifter till Migrationsverket och utgett sig för att vara afghanska flyktingar.

En domstol i Belgien dömde också nyligen en av iranska regimens diplomater i Europa till 20 års fängelse för terrorism och för att ha planerat ett bombattentat mot iranska oppositionens sammankomst i Paris i 2018. Den dömda diplomaten drev ett nätverk som sträckte sig över flera europeiska länder där han betalade individer flera tusen euro per månad. Dokument och personliga anteckningsböcker som polisen beslagtog när de grep diplomaten visar att han hade besökt Sverige.

Denna hotbild har ökat idag, vilket Säpo också uppmärksammar i sin senaste årsbok. Det eftersom iranska regimen ligger i knippa i samband med konflikten över kärnteknikavtalet och pågående folkliga protester mot prästerskapet runtom i landet.

Hotbilden kräver en samlad nationell ansträngning

Hotbilden växer nu ytterligare sedan regimen utsett en ”slaktare”, Ebrahim Raisi, som sin nya president. Raisis har fått sitt smeknamn efter delaktighet i massaker på 30,000 politiska fångar i iranska fängelser 1988.

Samtidigt står hans tidigare underordnad åtalad idag för folkrättsbrott och mord i Iran i samband med dessa massavrättningar i Stockholms tingsrätt.

Är det inte dags för Sverige att anta en mer anpassad flyktingpolitik?

Flera länder däribland Schweiz, Norge och Danmark har redan agerat.

Ny lagstiftning i Schweiz gör det möjligt för myndigheterna att utvisa asylsökande som semestrar i sina hemländer. Detta reseförbud kan ibland gälla upp till 10 år eller mer, enligt rapporter.

Säpo varnade i början av året att främmande makter som Iran, Kina och Ryssland utnyttjar svenska brister. Säkerhetspolisen krävde bättre insatser från både regeringen och riksdagen för att bemöta detta hot och sade.

”Dessa länder utgör det största hotet vilket kräver en samlad nationell ansträngning. Detta säkerhetshot bör prioriteras högre på politisk nivå både hos myndigheter och näringsliv.”

Politiker i Sverige måste agera nu istället för att ta den svenska demokratin för givet. Demokratin bör och är värd att skyddas.