Mänskliga Rättigheter, Massaker

Man kan åtalas i Sverige för 1988 års massaker i Iran

En iransk medborgare som greps på Arlanda flygplats under helgen häktades idag av Stockholms tingsrätt för misstänkt delaktighet i 1988 års massaker på tusentals politiska fångar i Iran.

Mannen är identifierad som Hamid Nouri, född 1961, och kan komma att åtalas i Stockholm (fall nummer B 15255-19) för bland annat folkrättsbrott.

“Den 58-årige mannen var anhållen i sin frånvaro och greps direkt vid ankomst”, rapporterar Svt med hänvisning till polisen.

“Han har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för folkrättsbrott begånget under perioden den 28 juli till den 31 augusti 1988 i Karaj i Iran”, rapporterar Svt.

Mannen ska ha befunnit sig i Sverige för att hälsa på släktingar, enligt TT.

Åklagarmyndigheten skriver i ett uttalande på onsdagen att “ärendet leds av kammaråklagare Karolina Wieslander vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Senast den 11 december måste åklagaren besluta om åtal ska väckas mot personen eller inte.”

Tusentals politiska fångar avrättades i iranska regimens fängelser runtom i Iran under sommaren 1988 efter en fatwa från prästerskapets grundare och högste ledare vid tiden, Khomeini. FN:s särskilda Iranrapportör dokumenterade dessa utomrättsliga massavrättningar i en rapport till FN:s generalförsamling i augusti 2017.

Amnesty har beskrivit massakern som ett pågående brott mot mänskligheten som FN bör utreda.

Tusentals dödsfall som berör offren är fortfarande oregistrerade. Över hela landet finns tusentals saknade kroppar begravda i oidentifierade massgravar, skrev Amnesty i ett uttalande den 28 augusti i år. Uttalandet uppmanade internationella samfundet att sluta blunda för 1988 års massaker i Iran.

”I mer än 30 år har de iranska myndigheterna vägrat att officiellt erkänna att dessa massgravar existerar och var de finns. Detta har därmed orsakat oändligt lidande för familjer som fortfarande söker svar om sina nära och kära som är saknade”, tillade Amnesty i sitt uttalande.

”Det är fel att se 1988 års massavrättningar som historiska händelser. De påtvingade försvinnandena pågår och 30 år senare fortsätter offrens familjer att plågas av ångest och osäkerhet över deras nära och käras öde”, sade Philip Luther, research- och policychef för Amnestys Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning.

Amnesty kritiserade även iranska regimens tidigare justitieminister, Mostafa Pourmohammadi, efter att han tidigare i år öppet försvarade denna massaker.