Mänskliga rättigheter bör gå före handel i relationer med Iran

FFFI:s HUVUDLEDARE
Regeringen och utrikesministern Margot Wallström (S) bör villkora ökad handel med Teheran i framtiden med konkreta förbättringar inom mänskliga rättigheter i Iran samt kräva ett omedelbart stop för offentliga avrättningar, tortyr och godtyckliga arresteringar i linje med kraven från FN:s senaste resolution.

Näringsministern Mikael Damberg (S) kommer under helgen att leda en svensk handelsdelegation som reser till Iran. Målet är att positionera svenska företag inför att de ekonomiska straffåtgärderna mot Iran ska hävas när Teheranregimen lever upp till sina åtaganden enligt den ingångna kärntekniköverenskommelsen.

Vissa förespråkare menar att en ökad handel med Iran gagnar iranska folket och kommer att uppmuntra regimen till att införa reformer. Denna argument skulle hålla om det vore så att prästerskapet har folkets bästa som främsta mål. Men verkligheten under senaste 36 åren visar tyvärr att prästerskapets intresse är endast att säkra sin överlevnad och ayatollornas absoluta makt.

Enligt näringsministern själv var Iran tidigare Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern. Men situationen för mänskliga rättigheter har inte förbättrats. Tvärtom har den blivit värre på flera områden med en alarmerande ökning av antalet avrättningar, i synnerhet sedan Rohani tog över presidentposten.

Flera liberala riksdagsledamöter konstaterade nyligen i SvD att iranska revolutionsgardet kontrollerar stora delar av Irans ekonomi. Denna är samma organisation som enligt Irans nuvarande konstitution har uppgiften att försvara och sprida ”den Islamiska revolutionen”. Utifrån detta genomför gardet terrorattacker utomlands i allt från Argentina till Thailand. Det stöder Hizbollah, diverse shiitiska miliser, Assadregimens hänsynslösa dödande, både finansiellt och militärt. Samtidigt slår gardet ner protester och förföljer regimkritiker på hemmaplan.

Nyligen upprepade Ali Akbar Velayati, en högt uppsatt rådgivare, för högsta andlige ledaren Khamenei att ”Iran ska fortsätta stödja Assadregimen”. Samma diktator vars hänsynslösa dödande i Syrien enligt både experter och diplomater i Väst är den främsta anledningen till Islamiska statens uppkomst och tillika dess ”bästa” rekryterare.

FN fördömde nyligen i två separata resolutioner Iran för dels systematiska människorättskränkningar och för dess interventioner i Syrien.

FN:s resolution om situationen för mänskliga rättigheter i Iran uttrycker ”allvarlig oro över den alarmerande höga användningen samt ökningen av verkställda dödsstraff som åläggs i strid mot internationellt erkända garantier [för offren] … [Dessa omfattar] avrättningar som genomförts utan att meddela offrets familjer eller utan juridisk rådgivning.”

Resolutionen kritiserar dessutom regimen för avrättning av minderåriga och personer som var under 18 år vid tidpunkten för deras brott. Den konstaterar även att sådana avrättningar bryter mot internationella konventioner som Iran har ratificerat.

Vad regeringen missar är att Teheranregimen genom ovannämnda handlingar är direkt ansvarig för den flyktingvåg från Mellanöstern som skapat en kris för Sverige och Europa. Syrier, irakier och iranier utgör en stor del av de som nu flyr terrorism, krig och förtryck för säkerhet och trygghet i Europa.

Att under sådana omständigheter främja handel med Teheran utan konkreta motkrav stärker endast revolutionsgardets ställning både ekonomiskt och teknologiskt. Det iranska prästerskapet kommer inte utnyttja denna möjlighet för att skapa arbete för den unga generationen i Iran utan istället kommer revolutionsgardet att använda utkomsten av dessa affärer för att fortsätta regimens illasinnade politik på hemmaplan och utomlands. Det i sin tur förvärrar flyktingkrisen i Europa. Detta har den iranska regimen ingenting emot. Snarare ser regimens ledare detta som en möjlighet att pressa Europa till att acceptera ayatollornas envälde och Irans hegemoni i regionen.

Regeringen och utrikesministern Margot Wallström (S) bör villkora ökad handel med Teheran i framtiden med konkreta förbättringar inom mänskliga fri- och rättigheter i Iran samt kräva ett omedelbart stop för offentliga avrättningar, tortyr och godtyckliga arresteringar i linje med kraven från FN:s senaste resolution.

Vidare bör regeringen satsa mer på att främja mänskliga rättigheter i Iran. Detta kan göras genom att den engagera sig mer och samarbetar aktivt med iranska aktivister och demokratiska oppositionsgrupper från landet, likt Iranska nationella motståndsrådet (NCRI), som kämpar för yttrandefrihet, ökade rättigheter, kvinnors rättigheter, flerpartisystem, folkstyre samt verkliga fria och rättvisa val.

Vi vågar påstå att en majoritet av de 100 000 svensk-iranierna i Sverige skulle stödja en sådan politik framför ökad handel med en regim som tvingat de och deras familjer i exil.