Exiliranier och sympatisörer till Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) uppmärksammade 45 årsdagen av revolutionen mot shahen i Iran på lördagen. De höll demonstrationer och utställningar i Stockholm, Göteborg samt andra flera andra europeiska städer, däribland London, Paris och Berlin.
Deltagarna framhöll att 1979 års revolution var inte islamisk utan en revolution för folkstyre. De visade sitt stöd för det folkliga upproret genom att upprepa deras slagord som förekom under protesterna, ”Ned med förtryckare, vare sig det är shahen eller högste ledaren”. Slagordet har idag blivit en synonym till det iranska folkets vilja att etablera en demokratisk republik.
De uttryckte även sitt stöd för de motståndsenheter som understöder och sprider det folkliga upproret. Dessa motståndsenheter består av vanliga medborgare och är associerade med motståndsrörelsen.
Iranska folket har verktygen för en ny revolution
Svensk-iranierna framhöll att folket i Iran har det som krävs för att lyckats sin strävan. En organiserad motståndsrörelse i NCRI samt ett hållbart demokratiskt alternativ till den nuvarande regimen presenterad av NCRI:s valda president, Maryam Rajavi, och hennes tiopunktsplan för framtida Iran.
De uppmanade Sverige och EU att erkänna detta demokratiska alternativ och erkänna iranska folkets rätt att göra motstånd och försvara sig mot regimen och dess brutala revolutionsgarde.
Sverige och EU bör ändra Iranpolitik
”Regimen har aldrig varit svagare än det är idag. Det försöker regimen dölja med rekordmånga avrättningarna i Iran och med att hetsa till krig i Mellanöstern”, sade en av deltagarna till FFFI och tillade.
”Regimen räknar med att västvärlden ska svara med blidkande, eftergifter och diplomati, som tidigare. Den behöver det för att gjuta mod i sina repressiva säkerhetsstyrkor på hemmaplan som ska hindra den stundande revolutionen.”
Sverige och EU måste ändra sin misslyckade Iranpolitik, framhöll svensk-iranierna, för en mer beslutsam politik som utkräver regimen på ansvar och terroriststämplar revolutionsgardet.
Faktaruta
1979 gjorde det iranska folket uppror och avsatte shahens diktatur. Men prästerskapet stal den demokratiska revolutionen genom att usurpera makten och tvingade på folket ett religiöst envälde. Sedan dess har prästerskapet hållit sig kvar vid makten genom krigshets, terrorism, förföljelse, repression och avrättningar. Regimens förföljelse fokuserade då, precis som idag, på att förgöra den demokratiska oppositionsgruppen, Folkets mojahedin (PMOI) och dess paraplyorganisation, NCRI.
Men många menar att Iran står idag inför en ny demokratisk revolution trots fyra årtionden av statligt förtryck. De lyfter fram regimens oförmåga att slå ner de folkliga protester som pågår över hela landet. De hänvisar också till motståndsenheter associerade med den demokratiska oppositionen, PMOI, som växer över hela landet.
Dessa motståndsenheter består av vanliga medborgare. De understöder och sprider det folkliga upproret genom aktiviteter mot regimen.
