Opinion

Regenerativa salamandrar leder den iranska revolutionen vilse

Iranska folkets revolution började egentligen med den konstitutionella rörelsen 1905, det vill säga för mer än 117 år sedan. Och den pågår än idag.

Den första gnistan till denna revolution tändes den 12 december 1905. Sedan dess har kolonialismen med hjälp av monarker och prästerskapet avlett olika folkrörelser genom flera militär- och statskupper i Iran.

Ett exempel är militärkuppen den 22 februari 1921 som, Shahen vid tiden, Reza Khan genomförde med hjälp av den engelske officeren Edmond Ironside.

Nästa var statskuppen mot den folkvalda premiärministern Dr. Mohammad Mossadegh den 19 augusti 1953 med ekonomiskt stöd från den brittiska underrättelsetjänsten och CIA i samarbete med prästmannen Kashani. Mohammad Reza Pahlavi, Shahen vid tiden, som hade flytt Iran tidigare återfick sin tron.

Dr. Mohammad Mossadegh blev arresterad och satt i husarrest. Hans utrikesminister Dr. Hossein Fatemi, var avrättad på order av Shahen.

USA kallade operationen för Operation Ajax. 2009 bad den amerikanska regeringen officiellt om ursäkt för denna statskupp.

Shahens förtryck stoppade inte iranska folkets revolution

Shahen slog ner det folkliga upproret den femte juni 1963. Han kuvade dessutom alla fredliga politiska röster bland dem Folket mojahedin och andra oppositionsgrupper.

Många var arresterade och dödades under tortyr i Irans fängelser av Shahens ökända och fruktade säkerhetspolis, SAVAK. Avrättningen av nio revolutionära frihetskämpar genom arkebusering på Evins kullar på order av SAVAK-chefen Parviz Sabti kom dock att känneteckna Shahens skoningslösa förtryck.

Men Shahen lyckades aldrig förinta den revolutionära rörelsen eller hindra den från att välkomnas av det iranska samhället, särskilt av de frihetsälskande ungdomarna.

Västmakterna vill upprepa gammal scenario

Under Guadeloupekonferensen i januari 1979 kom de fyra makterna USA, Västtyskland, Frankrike och Storbritannien överens om att Shahens tid vid makten var över.

USA:s dåvarande president Carter villkorade sitt fortsatta stöd till Shahen med respekt för de mänskliga rättigheterna. Shahen var då tvingen att upphöra med tortyr och avrättningar. Slagordet ”Död åt Shahen” spred sig genom Iran likt de folkliga protesterna.

Det planerade regimskiftet var fullbordad i februari 1979 när Shahen flydde Iran med hjälp av Carters sändebud, den fyrstjärnige generalen Robert Ernest Huyser. Shapour Bakhtiars regering fick nu stöd och armén stoppades från att ta över makten genom en militärkupp.

Khomeini som befann sig i exil i Paris lyftes samtidigt upp som iranska folkets ledare. Han fick dessutom allt större uppmärksamhet och utrymme i västerländska medier.

Khomeini fick resa tillbaka till Teheran ombord på Air France skyddad av USA. Väl framme i Iran stall han iranska folkets revolution för frihet och demokrati genom att usurpera makten.

Väst vill upprepa samma scenario idag men med Reza Pahlavi och hans sju följeslagare som huvudpersoner.

Ahmad Ali Massoud Ansari avslöjade 2012 att CIA betalade Shahens son Reza Pahlavi närmare 150 000 dollar i månaden och att Pahlavi i sin tur skickade 50 000 dollar i månaden till SAVAK:s tidigare chef Parviz Sabti för att få information från Iran.

Pahlavi har själv sagt att han står i kontakt med folk inom revolutionsgardet. Han har också sagt att denna ökända terroriststyrka (IRGC) bör garantera Irans säkerhet i framtiden!

Kampen för frihet i Iran mellan folket och deras förtryckare

Under dessa 117 år av kamp för frihet, folkstyre och självständighet i Iran har två sidor alltid stått emot varandra.

På ena sidan har vi folkets front med befolkningen och de revolutionära krafterna, patrioter, frihetskämpar som vuxit fram från det iranska samhället. Och på den andra iranska folkets fiender, en koalition av kolonialism, tyranni och fundamentalism. Dessa två sidor bildar varsin front och är varandras motpol.

Khomeini kunde stjäla iranska folkets demokratiska revolution eftersom Shahen hade ett hysteriskt hat mot oppositionsgrupper som Folket mojahedin och dess frihetskämpar.

Shahen släppte aldrig deras ledare Masoud Rajavi från fängelset. Vid tiden skakade marken under Shahens fötter till följd av de folkliga protesterna och folket behövde revolutionära och frihetsälskande ledare.

Shahens hysteriska hat mot Folkets mojahedin och folkets frihetskämpar ser ut att ha gått i arv till sonen, Reza Pahlavi.

Detta är tydligt idag när Reza Pahlavi och de andra i hans så kallade koalition utnyttjar tar varje offentligt tillfälle för att baktala och smutskasta Folkets mojahedin som ingår i den organiserade iranska oppositionskoalitionen för en fri och demokratisk republik i Iran, Iranska nationella motståndsrådet (NCRI).

Iranska folkets revolution för frihet och demokrati fortsätter

Den iranska revolutionen fortsätter i 2023 efter en gnista vid namnet Mahsa (Zina) Amini, en ung flicka från Kurdistan.

Än idag, 117 år från Irans första revolution, försöker kolonialismen med den föråldrade versionen av ”regenerativa salamandrar” hindra iranska folket från att förverkliga sin dröm om en regering av folket och för folket.

Kända personer från den iranska regimen med år av dokumenterat samarbete med prästerskapet i Iran försöker idag i en allians med utpekade regimlobbyister som NIAC, SAVAK och IRGC, samt kontakter med Reza Pahlavi, skörda det som iranska folket och deras martyrer har sått.

Reza Pahlavis roll i samverkan med CIA, SAVAKS:s tidigare chef och revolutionsgardet (IRGC) är en del av planen att återigen stjäla iranska folkets demokratiska revolution.

Det bör noteras att den föråldrade versionen av ”regenerativa salamandrar” med ett specifikt utgångsdatum inte fungerar i den nya tiden.

Irans framtid bestäms och avgörs av iranska folket och deras organiserade folkliga motståndsrörelse, NCRI, på Irans gator.

Enighet och seger manifesteras i senator Robert Torricellis: ”Stå vid Maryam Rajavi och Folkets mojahedin! Se bortom det förflutna och gå med i framtiden!”

Afsaneh Oskouei
Iransk konstnär