Opinion

Vijos roll i rättstviströrelsen för massakern 1988

Massakern 1988 är en skam för mänsklighetens historia i Iran och en skam för dem som tjänat förövarna och gärningsmännen i tystnad i mer än 30 år.

Svensk- och exiliranier håller manifestation och utställning om 1988 års massaker utanför Stockholms tingsrätt, den 11 augusti.
Svensk- och exiliranier håller manifestation och utställning om 1988 års massaker utanför Stockholms tingsrätt, den 11 augusti.

Denna massaker är en skam för de regeringar som eskorterade Khomeini på Air France -flygningar och kolonialskyddsstridsflygplan för att döda de revolutionära krafter som lämnats oavslutade av de iranska kungarna.

Under kalifatet Khomeini, grundaren av den religiösa fascistiska regimen i Iran, skedde tre stora massakrer, de antipatriotiska krigsmorden, 1988-massakern och den tredje massakern som för närvarande äger rum i Iran, i massiv dödsoffer av Corona-viruset.

Under massakern 1988 avrättades mer än 30 000 politiska fångar i iranska fängelser på order av Khomeini från slutet av juli till mitten av hösten 1988 i Teheran och andra städer.

De flesta avrättade politiska fångarna var medlemmar och anhängare av People’s Mojahedin of Iran Organization (PMOI). Avrättningarna omfattade också medlemmar och anhängare av några marxistiska partier och organisationer.

Offren begravdes i hemlighet i massgravar på ofta okända platser där även föräldrar inte visste var deras nära och kära begravdes.

Iranska regimstjänstemän har inte förnekat massakern utan några har öppet erkänt det.

I november 2019 greps en av gärningsmännen vid massakern, Hamid Nouri, känd som Hamid Abbasi, på Stockholms flygplats i Sverige.

En av mördarna vid massakern 1988, Hamid Nouri, känd som Hamid Abbasi, greps i november 2019 på Stockholms flygplats i Sverige. Han hade begått ett brott i Gohardasht -fängelset i Karaj.

Med deltagande av vittnen till massakern i Hamid Nouris rättegång har denna fråga åter kommit fram i stor skala internationellt som ett av brotten mot mänskligheten.

Martyrerna under massakern 1988 är dubbla offer

Politiken om att samarbeta med den iranska regimen och förbli tyst om massakern 1988 har gjort offren för denna massakern dubbelt utsatta.

Khomeinis fatwa om avrättningen av PMOI:s politiska fångar gällde om fångar som fortfarande var sympatisörer till PMOI. Khomeinis order i fatwan var: ”Döda fångar som stöder Mojahedin!” ”Döda snabbt!”

 I dag, för första gången på 33 år, prövas en av gärningsmännen för detta fruktansvärda brott, och detta är början på rättegången mot regimledare, inklusive Ibrahim Raisi, som nyligen utsågs till president av Khamenei.

Det som är klart idag är att alla anhängare och medlemmar av PMOI avrättades i massakern 1988 i Massoud Rajavis namn som en symbol för frihet och med en ed av lojalitet till Massoud Rajavi, och det fanns inget annat förbund.

En varelse som heter Vijo

Det sägs att det finns ett djur som heter Vijo på kyrkogårdar som gräver gravar och äter lik. Detta konstiga djur har en extraordinär talang för att imitera ljudet av ett sorgligt mänskligt rop, så att det gråter så mycket att om någon går nära kyrkogården och djuret äter, tror han att någon sörjer och inte kommer att bli störd.

Nu kommer Vijos roll i detta fall att avgöras från rättegångens första dag med sådana som Saeed Behbahani och Iraj Mesdaghi.

I dag, när den svenska regeringen, efter många år, i viss utsträckning öppnar kistan för Irans regimsamarbetspolitik för att upprätta rättvisa och rättstvister, väntar regimens underrättelsetjänstens grävlingar på att utnyttja martyrerna vid Mojahedin -massakern 1988, vilket fördubblar utsattheten för det iranska folkets döda martyrer.

Afsaneh Oskouei

Afsaneh Oskouei, Iransk konstnär

2021-08-27