Mänskliga Rättigheter

Ökat krav på FN att utreda massaker på politiska fångar i Iran

Flera människorättsorganisationer uppmanade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att inleda en oberoende utredning om 1988 års massaker på tusentals politiska fångar i Iran.

Uppmaning kom under MR-rådets 42:a session i Genève som pågår sedan den nionde september. 

Representanter för olika internationella människorättsorganisationer påpekade i sina anföranden inför MR-rådet att många av förövarna har makten i Iran och flera är ministrar i Rouhanis kabinett.

”Mödrar, fäder, barn och andra familjemedlemmar till offren förväntar sig att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet inleder en oberoende internationell utredning för att få fram sanningen om vad som har hänt deras nära och kära. De kräver att förövarna för denna massaker ska ställs inför rätta”,sade Sahar Sanaie från organisationen the International Association for Equality of Women, i sitt anförande till MR-rådet, den 13 september.

Milica Javdan, från MR-organisationen the Women’s Human Rights International Association, uppmärksammade i sitt anförande att många av de som är ansvariga för detta avskyvärda brott har fortfarande ledande befattningar i iranska regimens regering och det så kallade rättsväsendet i Iran. Hon lyfte fram chefen för regimens så kallade rättsväsende, Ebrahim Raisi, och Rouhanis nuvarande justitieminister, Alireza Avaei, som exempel.

”Vilka åtgärder har ni vidtagit för att utreda denna fråga och för att söka svar från den iranska regeringen om offren för 1988 års massaker” frågade Milica av FN:s särskilde rapportör för främjande av rättvisa, Fabian Salvioli, den 11 september. ”Straffrihet uppmuntrar bara regimen att genomför fler massakrer”, varnade hon.

I augusti i år uppmanade Amnesty International internationella samfundet att inte blunda för 1988 års massaker  i Iran.

”Det är fel att se 1988 års massavrättningar som historiska händelser. De påtvingade försvinnandena pågår och 30 år senare fortsätter offrens familjer att plågas av ångest och osäkerhet över deras nära och käras öde”, sade Philip Luther, research- och policychef för Amnestys Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning i uttalandet.

Amnesty har tidigare erkänt 1988 års massaker i Iran som ett pågående brott mot mänskligheten som FN måste utreda.

Iranska regimen avrättade närmare 30.000 politiska fångar i landets fängelser under sommaren 1988. Dessa utomrättsliga avrättningar startade efter ett religiöst dekret från regimens högsta andlige ledare vid tiden och prästerskapets grundare, Khomenei.

En majoritet av de avrättade var medlemmar och sympatisörer till Irans främsta oppositionsgrupp, Folkets mojahedin (PMOI/MEK).

Iranska regimens tidigare justitieminister Mostafa Pourmohammadi, som själv var delaktig i att genomföra dessa massavrättningar, försvarade massakern i en intervju med regimens veckomagasin Mosalas den 25 juli. Han tillade även att regimen inte är färdiga med oppositionsgruppen PMOI. 

Pourmohammadis försvar av massakern ledde till starka internationella fördömanden.

“Mostafa Pourmohammadis kommentarer sprider samma falska berättelser som iranska myndigheter har använt i årtionden för att dölja sanningen om att de i hemlighet berövade och avrättade flera tusen politiska dissidenter mellan juli och september 1988 utan rättegångar som en del av ett systematiskt tillslag för att eliminera politisk opposition”, skrev, Amnesty i ett uttalande den 30 juli.

Kraven på en FN-ledd utredning var också temat för två internationella konferenser i FN:s högkvarter den 20

september. Framstående människorättsadvokater och parlamentariker från Europa deltog i konferenserna. 

”Varför ska en domstol upprättas för att pröva MR-brott som begicks 1988? Först på grund av att advokater har granskat bevisen och vet bortom all tvivel att ett brott har begåtts. Om Iran bestrider detta, har vi en process för det,” sade Kirsty Brimelow, QC, brittisk människorättsadvokat inom internationell rätt. 

”Detta brott mot mänskligheten måste erkännas utan hänsyn till politiska mål men inom sitt rättsliga sammanhang. Annars vad är poängen med FN”, tillade hon.