Engagemang, Massaker

Demonstrationer i Stockholm och London kräver FN-utredning av 1988 års massaker i Iran

Brittisk-iranier, sympatisörer av Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) och människorättsaktivister deltog på lördagen i en stor demonstration på Trafalgar Square, i London, och protesterade mot offentliga hängningar och ökade avrättningar i Iran.

Deltagarna uppmärksammade regimens tidigare och nuvarande människorättskränkningar genom gatuteater och utställningar, i synnerhet massaker på 30.000 politiska fångar i Iran som verkställdes efter en direkt order från högsta andlige ledaren, Khamenei.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Exiliranierna påpekade att dessa avrättningar och massarresteringar visar att den iranska regimen inte har något folkligt stöd i landet och har valt att föra ett krig mot det iranska folket och deras demokratiska strävanden för att behålla makten.

Demonstranter uppmanade den brittiska regeringen att villkora förbättring av förbindelserna med Teheran med förbättring av situationen för mänskliga rättigheter samt att vidta konkreta åtgärder på internationell nivå för att ställa regimen till svars för dess grymma människorättskränkningar.

De uppmanade även den brittiska regeringen att fördöma 1988 massakern på politiska fångar som ett brott mot mänskligheten och verka för en oberoende FN-utredning om massakern.

Representanter från iranska samfund i Storbritannien lämnade över ett brev med sina krav till brittiska utrikesdepartementet efter demonstrationen.

Parlamentariker, framstående aktivister, människorättsadvokater och flera medlemmar från iranska samfund i Storbritannien höll tal och stödde demonstranternas krav på att åtala förövarna av 1988 års massaker i en internationell domstol samt att stoppa offentliga avrättningar i Iran.

Talare betonade att en förbättring av situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran kräver att det internationella samfundet, och i synnerhet Storbritannien och EU, stoppar straffriheten för människorättsförbrytare i landet. De uppmanade även internationella samfundet att stödja Maryam Rajavis demokratiska tiopunktsplan för framtida Iran som förbjuder användning av dödsstraff, offentliga avrättningar, tortyr och annat kränkande straff.

”Er uppmaning till regeringen i dag för att agera i syfte att stoppa de pågående övergreppen i Iran och ställa förövarna för 1988 års massaker inför rätta har ett starkt stöd bland många ledamöter i båda kamrarna i parlamentet från alla parter”, Sir David Amess MP, ordförande i den Brittiska Parlamentariska Kommittén för ett Fritt Iran, sade i sitt anförande.

”Detta stöd är synlig i två initiativ, ett uttalande om Iran och en tidig parlamentarisk motion, som tillsammans har fått stöd från över 200 ledamöter i parlamentet vilka stöder ert krav idag. Jag presenterade [dessa initiativ] vid en konferens i det brittiska parlamentet tidigare i veckan …” , tillade han.

NCRI:s valda president, Maryam Rajavi, sade i sitt meddelande till deltagarna, som lästes upp av Andrew MacKinley, tidigare medlem av utrikesutskottet i det brittiska underhuset, ”er demonstration kommer vid en tidpunkt då en växande våg av folkliga protester sveper över Teheran och andra städer i hela landet … för att hejda dessa protester, har [prästerskapets envälde] ökat antalet avrättningar avrättningarna.”

”Men var står västerländska regeringar och särskilt den brittiska regeringen i denna konfrontation? … Efter kärnteknikavtalet, medan prästerskapets brott mot mänskliga rättigheter i Iran och deras folkmord i regionen har intensifierats, måste västerländska regeringar och företag inte utöka sina handelsförbindelser med den iranska regimen. … Att göra affärer med prästerskapets regim i Iran, ger prästerskapet en öppen hand för att förtrycka folket i Iran och exportera krig och förödelse till Irak, Syrien och Jemen”, tillade hon och uppmanade internationella samfundet och i synnerhet västerländska regeringar att “… erkänna iranska folkets motståndsröreöse för frihet och demokrati.”

Alastair Logan, en framstående brittisk människorättsadvokat sade i sitt anförande att ”massakern på 30.000 politiska fångar i 1988 var ett överlagt och samordnat beslut som kom från den högsta nivån och sanktionerat av självaste statschefen.”

Det hölls också liknande protester i Stockholm där exiliranier och FFFI:s medlemmar framförde samma krav till den svenska regeringen.

NCRI:s representant i Norden Parviz Khazai fördömde 1988 års massaker som en upprepning av Nazitysklands förintelse av oliktänkande.