Ett år av förhandlingar = ingenting

Den 24 november medgav iranska regimen och världens sex stormakter att de hade misslyckats med att möta en andra tidsfrist för förhandlingar som syftar till att försäkra omvärlden om att Teherans avancerade kärnteknikkapacitet inte kan användas till att tillverka kärnvapen i utbyte mot sanktionslättnader för Teheranregimen

USA:s utrikesminister John Kerry tillkännagav i Wien samma dag att samtliga parter dvs. Iran, tillsammans med USA, Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland, och Ryssland, hade i sista minuten kommit överens om att förlänga samtalen för en andra gång. Det nya målet är att nå en politisk överenskommelse senast i mars nästa år för att sedan utarbeta de tekniska detaljerna för denna överenskommelse innan tidsfristen, den 30 juni 2015.

Medier under kontroll av iranska regimens hårdföra fraktion var på det stora hela taget nöjda med utgången. Tidningen Javan förkunnade att diplomatin kommer under de närmaste sju månaderna att leva vidare på ”konstgjord andning”. Kritiker i Washington, som anser att Obama-administrationen har antagit en svag hållning under de pågående förhandlingarna med iranska regimen, kontrade med att åter framföra krav på nya ekonomiska straffåtgärder mot Iran.

”Vi tror att den senaste förlängningen av samtalen bör kombineras med ökade sanktioner”, förklarade de tre inflytelserika republikanska senatorerna John McCain, Lindsey Graham, och Kelly Ayotte i ett gemensamt uttalande.
De betonade dessutom att Obama-administrationen bör krävas att lägga fram ett eventuellt slutgiltigt kärnteknikavtal med Iran till kongressen för ett formellt godkännande.

”När det kommer till Irans kärnvapenambitioner, tror vi starkt på att den mest försiktiga politiken skulle vara att kontrollera, kontrollera, kontrollera. . . aldrig lita på [Iran]”, sade de tre senatorerna i sitt gemensamma uttalande.
En tuff politik gentemot Iran är bland de få frågor som har ett partiöverskridande stöd i kongressen. Senator Robert Menendez, demokrat och ordförande i senatens utrikesutskott, kallade samtalen för ett misslyckande som väcker en del ”besvikelse och oro” under måndagen. Han lovade att anstränga sig för ett samarbete med republikaner för att se till att Teheran ”begriper att vi aldrig någonsin kommer att tillåta den att bli en kärnvapenstat”.

Parterna i samtalen var mer optimistiska. De diplomatiska tonerna mellan Teheran och Washington har blivit civila och ibland till och med vänliga efter trettiofem år av spänningar mellan iranska regimen och USA. Detta sedan 1979 års gisslankris i Iran där 52 amerikanska diplomater hölls som gisslan i 444 dagar efter att en grupp regimtrogna studenter attackerade och tog över USA:s ambassad.

Vid en presskonferens i Wien på måndagen sade USA:s utrikesminister John Kerry att ”vi har gjort verkliga och betydande framsteg inom några av de mest besvärliga utmaningarna, och vi ser nu en möjlighet att lösa vissa svåra frågor”. Han tillade att ”nya idéer” hade dykt upp under helgens samtal utan att avslöja några detaljer. ”Med tanke på hur långt vi har kommit under det senaste året och särskilt under de senaste dagarna, är det verkligen inte tid att överge samtalen”, tillade han.
Kerry ”berömde” även hans iranska samtalspartner Javad Zarif och sade ”den iranska utrikesministern har arbetat hårt, och han har arbetat flitigt. Han har närmat sig dessa förhandlingar i god tro och med ett bestämt mål, och det är vad som krävs för att försöka lösa denna typ av svåra frågor här.”

Iranska regimens utrikesminister, Zarif, lovade under en egen presskonferens att förhandlingarna skulle återupptas i december. ”Efter att våra amerikanska vänner njutit av Thanksgiving kommer vi att arbeta hårt … Utrikesminister Kerry och jag har åtagit oss att arbeta hårt”, sade han.
I Teheran tog prästerskapets president Hassan Rohani nästan en försonande ton. Många av skillnaderna mellan parterna ”har överkommits”, sade han under ett tal som sändes av prästerskapets statliga television. ”Vi är överens i flera frågor men när det gäller att få ner dessa på papper är vi inte riktig där ännu … Förr eller senare kommer förhandlingarna att leda till ett avtal”, tillade han.

Det som har varit anmärkningsvärt i förhandlingarna är den diplomatiska processens integritet. Ingen av de sju inblandade nationerna har trots sina meningsskiljaktigheter inte läckt ut uppgifter om samtalen eller de idéer eller förslag som diskuteras. Detta är särskilt ovanligt när det gäller frågor om rör Mellanöstern eller kärnvapenspridning.

De sex stormakterna, den så kallade P5+1 eller EU3+3, vill kraftigt begränsa Irans förmåga att anrika uran eller producera plutonium som kan användas för kärnvapentillverkning. De har diskuterat olika åtgärder och metoder för att uppnå detta mål, inklusive oannonserade inspektioner av FN samt förändringar i iranska anläggningars design. P5+1-gruppen vill försäkra sig om att den så kallade ”utbrytningstiden”, den tid som krävs för att Iran ska kunna tillverka kärnvapen är minst ett år.

Iranska regimen i sin tur vill att de ekonomiska sanktioner som införts av FN, USA och EU ska lyftas snabbt i en snar framtiden än långsamt och stegvis. I USA är det endast kongressen som har makten att helt häva de amerikanska sanktionerna, vilket en majoritet av ledamöterna motsätter sig när det gäller Iran. Men sanktionslättnader vid ett eventuellt slutgiltigt avtal kommer med största sannolikhet att ändra den nuvarande internationella attityden gentemot Iran och öppna landet för affärer.

I ett sådant fall skulle det vara mycket svårt att få internationellt samförstånd för att återinföra dessa sanktioner om Iran fuskar och inte lever upp till sina åtaganden. Därför kräver västvärlden och framförallt USA att sanktionerna ska lyftas stegvis först efter att man har kunnat bekräfta att Iran har fullföljt sina åtaganden under ett eventuellt avtal.

Under de närmaste sju månaderna kommer förra årets tillfälliga överenskommelse från Genève att fortsätta gälla. Iranska regimen får tillgång till 700 miljoner dollar per månad ( ca 5 miljarder kronor) från sina frysta tillgångar i utbyte mot att den begränsar landets anrikning av uran till 5% renlighet, konverterar delar av sitt uranlager till oxid samt inte installerar nya centrifuger i sina anläggningar.
På grund av olika sanktioner har Iran idag ca hundra miljarder dollar (ca 700 miljarder kronor) i tillgångar och oljepengar låsta i utländska konton.

”Världen är säkrare eftersom detta interimsavtal är på plats”, hävdade John Kerry på måndagen. ”Vi kan återkomma om hur vi sedan ska gå vidare i slutet av de fyra månaderna om det är så att vi inte har kommit överens om viktiga element vid den tidpunkten och att det inte finns en tydlig väg framåt”, tillade han.
Kerry upprepade det som USA:s president Barack Obama sade under en intervju med amerikanska tv-kanalen ABC i förra veckan att ett avtal skulle kunna vara början på en långsam process för Iran att komma ut ur kylan och bli en del av internationella samfundet.

Mojtaba Ghotbi