Artikel

RÄDDA CAMP ASHRAF!

Av Christopher Tollesson och Osborn Holmstrand
Människorätts- och demokratiaktivister

Den 8 april och på order av Iraks premiärminister Nouri al-Maliki gick bortåt 2 500 tungt beväpnade irakiska soldater med 30 stridsvagnar in i Camp Ashraf utanför Bagdad. Där bor sedan 80-talet ca 3 400 medlemmar av PMOI, People´s Mojahedin Organisation of Iran, den största och äldsta motståndsrörelsen mot både shahens och de fundamentalistiska mullornas diktatur i Iran. PMOI är medlem i NCRI, National Council of Resistance of Iran, med ett sekulärt, demokratiskt Iran som mål.

Trots att Camp Ashrafs invånare lyder under fjärde Genèvekonventionen som flyktingar och ”protected persons” sköts de i huvud och bröst och kördes över med stridsvagnar. 36 personer, däribland en svensk medborgare, dog och 350 skadades, en del mycket svårt. Lägret är delvis förstört, liksom sjukhuset och kraftstationen. De döda får inte begravas på ett värdigt sätt, sjuka och skadade nekas vård, och pga detta dör allt fler efterhand. Mat,-medicin- och bränsletillförseln är strypt. Internationella hjälporganisationer liksom FN-personal nekas tillträde. 300 högtalare bombarderar Camp Ashraf dygnet runt med oväsen. Malikis trupper har dessutom bestulit flyktinglägret på utrustning till ett värde av 9 miljoner dollar.

Som om detta inte vore nog: Maliki har via sin talesman Ali al-Dabbagh låtit meddela, att före årets slut ska han ha utplånat hela lägret genom att fördriva invånarna till Iran, där de sedan går en säker död till mötes. Irans utrikesminister Ali-Akbar Salehi har uttryckt sin uppskattning av ”aktionen”. Det är alltså Iran som ligger bakom, genom påtryckningar och ekonomiskt och militärt stöd till Maliki och hans anhang. Irak beskrivs nu av en del amerikanska politiker som en ren satellitstat till Iran.

USA slöt 2004 ett avtal med var och en av lägrets invånare och garanterade deras skydd under den fjärde Genèvekonventionen. Men 2009 överlämnade man ansvaret till Irak, något som alltså resulterat i en humanitär katastrof. Howard Dean, amerikansk f.d. presidentkandidat och förutvarande ledare för USA:s demokrater, har kallat Maliki för massmördare och tillsammans med andra högt uppsatta politiker krävt, att USA återupptar beskyddet av Camp Ashraf. Dessutom måste PMOI strykas från USA:s terroristlista. Denna listning används av Iran som ett skäl för de dödliga attackerna mot Camp Ashraf, men, som en amerikansk general formulerade det: – De verkliga terroristerna finns inte i Camp Ashraf. De sitter i Tehran. Vi borde ge PMOI vårt fulla stöd.

Camp Ashrafs säkerhet och framtid har varit ämne för konferenser i både Washington och Europa där vi deltagit. Amerikanerna har uttryckt sin stora uppskattning av PMOI för dess tålmodiga och hängivna kamp för demokrati men även för avslöjandet av Irans långt framskridna arbete med att framställa kärnvapen. Irans diktatur är det värsta hotet mot freden både i Mellanöstern och i världen, menade man: infiltration, export av fundamentalism och vapen, försök till destabilisering av regionen och politiska mord, varav ca 260 på europeisk mark.  Om Camp Ashraf faller, är det inte bara en mänsklig tragedi utan också ett förödande nederlag för strävandet efter demokrati.

Den iransk-irakiska attacken mot Camp Ashraf är ett flagrant brott mot både Flyktingkonventionen och internationell rätt. Sverige måste via EU och FN förmå USA att återge Camp Ashraf dess rättmätiga beskydd och att avlägsna den orättfärdiga terroriststämpeln på PMOI. FN måste också fås att inrätta permanent bevakning av flyktinglägret. Det brådskar. Camp Ashraf kan när som helst åter attackeras.