Det politiska enviget mellan Ahmadinejad och Khamenei fick en ny törn på söndagen när prästerskapets president närvarade vid ett kabinettsmöte under dagen. Värt att notera är att den andra centralfiguren i den senaste krisen, underrättelse ministern, Heidar Moslehi, uteblev från mötet utan en vidare förklaring. Det återstår nu att se om detta är ett nytt kapitel i vargarnas krig om makten eller och Ahmadinejad tvingas till en total underkastelse efter en åtta dagars bojkott.
Bakgrund till krisen är Ahmadinejads vägran att följa Khameneis beslut att återinföra den avsatte underrättelse ministern, Moslehi. Ahmadinejads vägran drog igång en proteststorm främst från den konservativa klerikala fraktionen som menar att presidenten och hans närmaste vän, tillika hans stabschef, Mashaie, försöker motarbeta och undergräva prästsväsendets ställning i samhället.
Situationen blev än mer infekterad när närmare 216 parlamentsledamöter protesterade i ett brev på torsdag mot presidentens hårdnackenhet och påminde honom att den högste andliga ledaren har sista ordet i allt vilket betyder att presidenten har inget annat val samt en juridisk skyldighet att genomföra beslutet.
Ahmad Khatami, prästman och ledare för Teherans fredagsbön, sade enligt den statliga nyhetsbyrån Fars på fredagen att ”lyda den högste andlige ledaren är en religiös och juridisk plikt. Prästerskapets legitimitet vilar på den högste andlige ledaren. Därför får de tre regeringsgrenarna sin legitimitet från den högste andlige ledarens undertecknande. Annars skulle ingen av grenarna ha trovärdighet eller legitimitet”.
Ahmad Khatamis påstående kom vid fredagsbönen, den 29 april, mitt bland de växande stridigheterna. Samtidigt visar kommentarerna tomheten i president- och parlamentsval som iscensatts av prästerskapet. Påståendet som har stöd i den nuvarande iranska konstitutionen påvisar att iranska val under prästerskapets styre är inget annat en stor skådespeleri ämnad att dölja det faktum att Iran är en stat med despotisk styrelseform utifrån religion för att vilseleda världsopinionen och därav deras kritik och fördömanden.
Ahmadinejads plötsliga kapitulation grundar sig i just ovan nämnda faktum, nämligen att presidenten inte har råd att hamna i onåd hos den högste andlige ledaren, Khamenei. Detta eftersom denne har makt att när som helst utan någon förklaring eller anledning ogiltigförklara regeringens legitimitet genom att dra tillbaka sitt stöd för presidenten, om nödvändigt medels ett religiöst dekret kallad fatwa.
Khamenei sade i en sällsynt offentlig tillrättavisning av Ahmadinejad förra veckan att han inte kommer att tveka att ingripa i regeringsärenden om det behövs.
