Iranska myndigheter begick brott mot mänskligheten när de brutalt slog ner det folkliga upproret i landet 2022. Det slår Amnesty International fast i en ny omfattande rapport och granskning på onsdagen i samband med den fjärde årsdagen av de landsomfattande protesterna mot regimen.
Rapporten är baserade på utförlig granskning, läckta dokument, intervjuer samt vittnesmål. Den avslöjar omfattningen av regimens kväsning under 2022 och hur den banade väg för ännu brutalare nedslag mot demonstranter i år.
Människorättsgruppen uppmanar FN:s generalförsamling att inrätta en internationell rättslig mekanism för att bekämpa straffriheten efter upprepade massdödande av demonstranter, som kulminerade i massakrer under protesterna 2026.
Dödligt våld mot demonstranter – en samordnad statlig policy
Amnesty konstaterar att det dödliga våldet var en samordnad, statlig policy för att slå ner protesterna. Den citerar bland annat en läckt order till säkerhetsstyrkorna att ”slå till skoningslöst, även om det ledde till dödsfall.”
Amnesty identifierade också 87 iranska regimtjänstemän som ansvarade för det statliga dödliga våldet och som borde utredas för människorättsbrott. 62 av dem är från regimens olika säkerhetsorgan däribland 33 befälhavare för revolutionsgardet, 27 polischefer från den statliga polisen FARAJA, och 25 från inrikesministeriet.
Bland de identifierade tjänstemännen finns den tidigare högste ledaren Khamenei och den tidigare generalstabschefen Mohammad Bagheri. Bägge dödades i ett flyganfall i juni 2025. En annan av de identifierade är den tidigare inrikesministern Ahmad Vahidi som nyligen utsågs till högsta befälhavare för revolutionsgardet.
Flera dokumenterade fall av brott mot mänskligheten
Amnesty publicerade också en granskning om regimens brott mot mänskligheten under upproret 2022 tillsammans med onsdagens rapport. Granskningen visar att regimens säkerhetsstyrkor samordnade dödligt våld, tortyr och sexuella övergrepp mot demonstranter.
Den bekräftar morden på 377 demonstranter och förbipasserande, bland dem 56 barn. Den dokumenterar även 16 fall, där statens agenter utsatte offren för våldtäkt efter godtyckligt gripande i samband med protesterna. Detta omfattar sex kvinnor, sju män, en 14-årig flicka och två pojkar, 16 och 17 år gamla.
Rapporten slå fast att myndigheternas dödliga förtryck oproportionerligt drabbade folkgrupperna kurder och balucher. Därtill var dessa folkgrupper även utsatt för förföljelse från staten vilket utgör ett människorättsbrott.
