I lördags höll svensk- och exiliranier, sympatisörer till Iranska nationella motståndsrådet (NCRI), en demonstration i Stockholm mot avrättningar och straffrihet i Iran.
Demonstrationen började med en samling utanför UD och fortsatte med tal av representanter för svensk-iranska samfund. Den avslutades med en marsch genom Stockholms gator. Demonstrationen sammanföll också med den fjärde årsdagen av de landsomfattande folkliga protesterna i Iran i september 2022.
Deltagarna högtidlighöll årsdagen och uttryckte fortsatt stöd för det iranska folkets frihetskamp mot alla former av diktatur. De förkastade dessutom både shahens diktatur och prästerskapets religiösa envälde. Samtidigt betonade de att det iranska folket varken vill vrida tillbaka klockan eller fortsätta leva under den nuvarande regimen, utan strävar efter en demokratisk framtid.
En fotoutställning vid sidan av demonstrationen hyllade minnet av de demonstranter som dödades av regimen under 2022 års folkliga protester. Utställningen och deltagarna hedrade dem som gett sina liv i kampen för ett fritt och demokratiskt Iran.
Deltagarna framhöll att deras minnen och uppoffringar håller hoppet om ett fritt Iran vid liv. De betonade att de kommer fortsätta stödja och kämpa sida vid sida med det iranska folket för att avsätta regimen och för att inrätta en demokratisk republik i Iran.
Iran har ett demokratiskt alternativ
Svensk- och exiliranierna visade också stöd för den iranska motståndsrörelsen och det demokratiska alternativ som NCRI har lagt fram. Detta alternativ för att överföra makten till det iranska folket är baserat på oppositionsledaren, Maryam Rajavis tiopunktsplan för framtida Iran. Planen förespråkar och säkerställer en demokratisk republik i Iran, baserade på frihet, jämställdhet, mänskliga fri- och rättigheter samt separation av religion och stat.
Deltagarna uppmanade Sverige och det internationella samfundet att stödja det iranska folkets organiserade motståndsrörelse och erkänna NCRI:s demokratiska alternativ.
De underströk att den straffrihet som regimens ledare åtnjuter i dag möjliggör pågående förtrycket och måste upphöra. Talarna och demonstrationen betonade därmed vikten av internationella åtgärder för att ställa regimen inför rätta för årtionden av systematiska människorättskränkningar.
Iranska oppositionsledare: Fred och frihet kommer att segra
I sitt tal till demonstrationen underströk NCRI:s valda president för övergångsperioden, Maryam Rajavi, återigen den fortsatta betydelsen av 2022 års folkliga protester. Hon påpekade att det folkliga upproret visade på folkets beslutsamhet i kampen för frihet, demokrati och fundamentala förändringar i Iran.
– De folkliga upproren 2022 och 2026 avslöjade den destruktiva roll som spillrorna av shahens diktatur spelade. De är en käpp i hjulet för upproret. De är en kraft som dränerar samhällets revolutionära energi. Deras fabricerade tv-sändningar och inlägg på sociala medier tjänar i slutändan regimens intressen, sade Maryam Rajavi och tillade.
– Spillrorna av både prästerskapet och shahens diktatur längtar efter krig och diktatur. Det iranska folket strävar däremot efter fred och frihet.
– Iranska nationella motståndsrådets paroll är fred och frihet. I slutändan är det också fred och frihet som kommer att segra.
Krav på EU och Sverige att rädda liv
Svensk- och exiliranierna betonade att den svenska regeringen och riksdagspartierna måste fördöma den senaste vågen av politiska avrättningar. De kräver också en markering mot regimen när den försöker dra ut på kriget för att dölja och intensifiera det inhemska förtrycket.
De uppmanade till konkreta åtgärder från EU och Sverige för att rädda livet på politiska fångar och demonstranter i iranska dödsceller. De krävde att både Sverige och EU ska villkora förbindelserna med Teheran med ett omedelbart stopp för avrättningar, ett avskaffande av dödsstraffet samt frigivning av alla politiska fångar och fängslade demonstranter.
Svensk- och exiliranierna uppmanade den kommande svenska regeringen att stå på det iranska folkets sida i dess kamp för frihet och rättvisa. De uppmanade Sverige att agera inom EU och FN för att hänskjuta regimens dokumenterade människorättsbrott till säkerhetsrådet i syfte att lagföra de ansvariga i internationella domstolar.
