En ny rapport från den iranska regimens parlamentariska forskningsinstitut ger en dyster bild av landets ekonomiska framtid. Enligt rapporten riskerar fattigdomen att växa kraftigt under de kommande åren om nuvarande trender fortsätter.
Rapporten, som statliga medier hänvisar till, beräknar att 45,5 procent av Irans befolkning kommer att leva i fattigdom 2028, jämfört med dagens 41 procent. Om prognosen slår in skulle nästan en av två iranier leva under fattigdomsgränsen, vilket pekar på en fördjupad ekonomisk kris.
Den verkliga siffran är dock betydligt högre, enligt Iranexperter som menar att över hälften av Irans befolkning redan lever under fattigdomsgränsen.
Omfattande konsekvenser för samhället
Rapportens slutsatser understryker att försämrade levnadsvillkor inte längre bara syns i ekonomiska siffror. I stället märks de allt tydligare i hushållens vardag, där människor får allt svårare att betala för sådant som mat, boende och sjukvård.
Rapporten betonar också att konsekvenserna av en växande fattigdom sträcker sig långt bortom lägre inkomster för enskilda hushåll. Enligt rapporten bidrar en växande fattigdom till:
- Sämre utbildningskvalitet och fler skolavhopp.
- Minskad tillgång till sjukvård när vårdkostnaderna blir oöverkomliga.
- Ökad undernäring bland utsatta familjer.
- Fler fall av barnarbete.
- Växande sociala problem kopplade till utdragen ekonomisk nöd.
Medelklassen fortsätter att krympa
Utöver att fler människor hamnar under fattigdomsgränsen varnar rapporten för att Irans medelklass fortsätter att krympa. Samtidigt skyller rapporten inte landets ekonomiska svårigheter enbart på sanktioner eller på den senaste utvecklingen i regionen. I stället betonar den att långvariga politiska misslyckanden har spelat en central roll i hur folkets levnadsvillkor har blivit sämre.
Rapporten understryker att på varandra följande regeringar inte har prioriterat hushållens välfärd eller genomfört hållbara åtgärder för att minska fattigdomen, stärka medelklassen och förbättra människors vardag. Den slår också fast att regionala spänningar och säkerhetsrelaterade händelser kan ha skärpt trycket på ekonomin, men att problemen härrör från tidigare.
Bedömningen är ett ovanligt erkännande från en av regimens egna institutioner om att Irans ekonomiska kris i grunden har inhemska orsaker.
Försämrade ekonomi ledde till omfattande protester i januari
Omfattande folkliga protester mot den försämrade ekonomiska situationen, orsakad av en valuta i fritt fall och skenande inflation, spred sig i början av året.
Protesterna växte samman och omvandlades snabbt till ett landsomfattande uppror mot prästerskapets envälde, med krav på ett demokratiskt regimskifte.
Regimen slog ner upproret brutalt när revolutionsgardet och säkerhetsstyrkor öppnade eld mot demonstranterna och dödade tusentals människor. Sedan dess har flera av regimens tjänstemän, ledare och statliga medier varnat för stundande folkliga protester i framtiden, i takt med att landets ekonomiska kriser fortsätter.
Regimen har försökt skrämma folket och tysta oliktänkande genom politiska avrättningar. Den försöker också hindra framtida uppror genom att fortsätta kriget och vägra sluta en varaktig fred.
