Iranska regimens rättsväsende hotar att åtala de som kampanjar mot avrättningar och dödsstraff i landet. Det nya hotet visar regimens ökade rädsla för den växande folkliga rörelsen mot avrättningar och dödsstraff.
Nyhetsbyrån Mizan, knuten till regimens rättsväsende, rapporterade att Teherans åklagarmyndighet har tillkännagett att man avser att åtala individer som fördömer den senaste tidens avrättningar av fångar som regimen anklagar för inblandning i januariupproret och regimkritiska protestaktioner under året.
Uttalandet från åklagarmyndigheten anklagar kritikerna för direkt eller indirekt stöd till dem som man beskriver som ”upprorsmakare”. Det varnade för att de som motsätter sig dessa avrättningar kommer att bli åtalade utan nåd.
Iranska regimen är känd för att använda avrättningar som ett politiskt verktyg för att hota folket och kväsa oppositionella. Därigenom försöker regimen stoppa pågående regimkritiska protester och framtida landsomfattande uppror.
Men beslutet att åtala de som kampanjar mot avrättningar visar att regimens nya prioritet är att försöka tysta den offentliga debatten om själva användningen av dödsstraff.
Kraftåtgärd för att bemöta den växande folkliga rörelsen mot avrättningar
Denna folkliga kampanj har momentum på sin sida, särskilt efter de ökade politiska avrättningarna sedan krigets början.
Politiska fångars kampanj ”Tisdagar mot avrättningar” fortsätter i flera av landets fängelser och går nu in på sitt tredje år. Samtidigt har anhöriga till dödsdömda fångar och arresterade demonstranter, aktivister samt organisationer från civilsamhället gång på gång organiserat protester utanför landets fängelser med krav på att stoppa avrättningarna.
Nyligen tvingades regimen ge efter för dödsdömda fångars krav och skjuta upp flera planerade avrättningar. Det sedan 1 500 dödsdömda fångar i Ghezelhesar-fängelsets avdelning två gick ut i hungerstrejk efter att regimen flyttade flera av deras medfångar till dödsceller för att verkställa deras domar. Hungerstrejken pågick i 16 dagar trots hot och trakasserier. Slutligen gav regimen efter den 28 juli och flyttade tillbaka sex fångar som den hade tagit till dödsceller. Regimen stoppade även tillfälligt avrättningarna av fångar i denna avdelning.
Den växande inhemska rörelsen mot avrättningar har också spridit sig utanför landets gränser under det senaste året. Runtom i västvärlden, inte minst i Sverige, håller exiliranier dagliga protestaktioner och manifestationer till stöd för den folkliga rörelsen och deras krav på ett stopp för avrättningarna i landet.
Många parlamentariker och framstående politiker samt aktivister har också anslutit sig till den nu globala rörelsen mot dödsstraff i Iran.
