Tiotusentals exiliranier, bland dem många svensk-iranier, deltog på lördagen i en stor demonstration vid Brandenburg Gate till stöd för det iranska folket och deras uppresning och kamp för en demokratisk republik. Demonstrationen var organiserad av Irans demokratiska oppositionskoalition, Iranska nationella motståndsrådet (NCRI), och sammanföll dessutom med årsdagen av 1979 års demokratiska revolution som avsatte shahens diktatur. Den förenade iranier från alla samhällsskikt och folkgrupper med folket i Iran kring budskapet: ”Nej till shahens diktatur. Nej till prästerskapets religiösa envälde. Ja till en demokratisk republik.”
Enligt rapporter i medier hade närmare 100 000 personer samlats på Brandenburg Gate trots kylan och de senaste dagarnas störningar i flygtrafiken i Berlin. Oppositionsledaren och Iranska nationella motståndsrådets (NCRI) valda president, Maryam Rajavi, deltog och talade vid demonstrationen. Andra talare var tidigare EU-ledare samt tidigare tyska ministrar och USA:s tidigare utrikesminister Mike Pompeo. Representanter från Irans etniska folkgrupper och iranska samfund i Europa talade också vid evenemanget.
Nej till krig, nej till eftergifter, stöd ett demokratiskt regimskifte genom folket
Deltagarna och talarna betonade att krig, utländsk inblandning och eftergiftspolitik förråder det iranska folkets strävan efter demokrati.
De uppmärksammade och berömde NCRI:s nätverk och motståndsenheter i Iran. De påpekade att endast ett regimskifte genom folket och deras organiserade motstånd kan garantera frihet och demokrati i framtida Iran. De uppmanade världens ledare att stödja detta tredje alternativ som NCRI lyfte fram för flera år sedan.
Flera talare beskrev också Maryam Rajavis tiopunktsplan för Irans framtid som ett hållbart alternativ för en övergång till demokrati i landet.
Utdrag från Maryam Rajavis tal
Den iranska oppositionsledaren betonade i sitt tal att nedräkningen till regimens fall har börjat och att motståndsenheterna utgör upprorets ryggrad.
– Under [det folkliga] upproret i januari kunde alla se hur vilja att göra motstånd och revolutionen avancerade på gatorna och i städer och utgjorde en kraft för att störta prästerskapet, sade hon.
NCRI:s valda president underströk att motståndsrörelsen har i åratal hållit fast vid att prästerskapet måste avsättas för ett demokratiskt Iran. Hon varnade dessutom att slagord till stöd för monarkin som ”länge leve shahen”, är ett försök att ”kidnappa” det folkliga upproret och en ”symbol för splittring” som gynnar förtrycket.
Maryam Rajavi lyfte också fram demonstrationens budskap och betonade att det iranska folket för kastar både shahens diktatur och prästerskapets religiösa envälde. Hon presenterad återigen NCRI:s demokratiska tiopunktsplan för dagen efter prästerskapet, som säkrar en sekulär republik i Iran utan kärnvapen och med jämställdhet och en demokratiskt vald konstitutionsförsamling som ska utarbeta och anta en ny konstitution inom några månader.
NCRI:s valda president underströk samtidigt att ett regimskifte måste komma från det iranska folket och deras organiserade motstånd. Hon uppmanade dock det internationella samfundet att stödja det iranska folket genom praktiska åtgärder som att säkra fri tillgång till internet och att lagföra regimens ledare i en internationell tribunal för brott mot mänskligheten.
Den iranska oppositionsledaren uppmanade också världens ledare att erkänna det iranska folkets rätt att avsätta prästerskapets religiösa envälde. Och även den unga generationens och motståndsenheternas rätt till självförsvar mot revolutionsgardets dödliga våld och regimens brutala förtryck.
Utdrag från talarnas anförande
Charles Michel, tidigare ordförande för Europeiska rådet
Charles Michel drog paralleller med Berlins egen historia och betonade att “inga murar är eviga” och att det inte går att kväsa verklig frihet för evigt.
Han tillade att EU:s politik måste sluta behandla Teheranregimen som en permanent företeelse. Han underströk att att blidka regimen varken har fungerat eller kommer att fungera, och att ingen utländsk militär intervention kan ge en varaktig lösning.
Det som krävs, vid sidan av det folkliga missnöjet, är ett organiserat alternativ med en tydlig struktur för att möjliggöra en framgångsrik övergång. Han framhöll NCRI:s demokratiska tiopunktsplan som en väg mot en demokratisk republik i Iran, grundad på jämlikhet och fria val.
Mike Pompeo, USA:s tidigare utrikesminister
Mike Pompeo sade att det vi ser i Iran inte bara är en proteströrelse utan ”en revolution”. Han betonade att regimen inte kan störtas utifrån och att utländska aktörer kan visa stöd men inte ersätta en organiserad inhemsk kraft.
Pompeo presenterade även NCRI:s tiopunktsplan som en praktisk strategi för en sekulär republik, jämställdhet och fria val. Han varnade för att ”lösningar som utgår från auktoritära personer,” inklusive återupprättande av monarkin, endast skulle leda till diktatur under en annan symbol.
Peter Altmaier, tidigare tysk federal minister för ekonomiska frågor och energi
Peter Altmaier sade att Europa bör sluta vänta på att Irans ledare ska ”modernisera” och istället anpassa sin politik mot ett tydligt demokratiskt mål.
Han påpekade också att Irans nuvarande myndigheter har förstört all legitimitet genom att bemöta missnöjesyttringar med våld och repression. Han förespråkade för ökade europeiska och internationella sanktioner mot regimen.
Altmaier pekade på NCRI:s tiopunktsplan som en standard för den demokratiska övergången som folket vill se. Han uppmanade dessutom det iranska folket att hålla ut.
– Ge inte upp. Ni kommer att vinna över regimen!, sade han.
Sabine Leutheusser-Schnarrenberger, tidigare tysk federal justitieminister
Sabine Leutheusser-Schnarrenberger beskrev demonstrationen som ett juridiskt och moraliskt test av Europas konsekventa försvar av rättigheter. Hon uppmanade beslutsfattare att prioritera mänskliga rättigheter i all dialog med Teheranregimen.
– Det första kravet bör vara frigivning av alla som blivit arresterade och frihetsberövade för att de har gått ut på gatorna för sin frihet, sade hon.
Leutheusser-Schnarrenberger fördömde avrättningar och mord på demonstranter och efterfrågade mekanismer för ansvarsutkrävande som lagför beslutsfattarna, och inte bara regimens repressiva säkerhetsstyrkor.
Hon betonade även att kvinnors rättigheter är en central demokratisk indikator i det framtida Iran.
Jalal Khoshkelam, medlem av Centralkommittén för Irans Kurdistan Khabat Organisation
Jalal Khoshkelam påpekade att Teheranregimen försöker dölja sin brutala repression genom att stänga av all kommunikation och helt blockera internet.
Men regimens digitala mörker kommer inte att kunna dölja sanningen, sade han.
Khoshkelam uppmanade dessutom FN, EU och det internationella samfundet att utvisa regimens terroristdiplomater och stänga dess ambassader som fungerar som ledningscentraler för regimens operationer utomlands. Han krävde även att släktingar till iranska regimtjänstemän som lever i Europa och USA med ”stulna pengar” ska utvisas.
Sasan Khatouni, företrädare för Demokratiska partiet i Iransk Kurdistan
Sasan Khatouni sade att Irans framtid beror på att förhindra en återgång till personbaserat styre, oavsett om det är krönt eller klerikalt.
Han betonade att varje demokratisk övergång måste garantera lika rättigheter och politisk inkludering för Irans olika folkgrupper.
Khatouni varnade dessutom för att ett regimskifte utan att bryta med auktoritära vanor kan leda till att en ny diktatur återskapas. Han avslutade med ett slagord som sammanfattade demonstrationens budskap: ”Varken monarki eller en högsta ledare. Demokrati, jämlikhet.”
