Svensk- och exiliranier, sympatisörer till Iranska nationella motståndsrådet (NCRI), stödde den folkliga frihetskampen för en demokratisk republik i Iran med manifestationer i Stockholm och Göteborg under helgen.
De hedrade även årsdagen av den första stora demonstrationen mot regimen, organiserad av oppositionsgruppen Folkets Mojahedin (PMOI), den 27 september 1981 i Teheran. Unga studenter gick då ut på gatorna och började skandera ”Ned med Khomeini, länge leve frihet.” Slagordet var riktat mot regimens grundare, Khomeini, som stal folkets revolution 1979 och inrättade ett religiöst envälde.
Kampen för ett fritt Iran fortsätter
Deltagarna visade solidaritet med det folkliga uppror som pågår i Iran sedan 2022. De underströk att de fortsatta protesterna visar att folket strävar efter en demokratisk republik och att de förkastar både Shahens och prästerskapets diktatur.
De uttryckte sitt stöd för den organiserade motståndsrörelsen, Folkets Mojahedin, och NCRI samt deras demokratiska tiopunktsplan för framtida Iran. De lovade även att fortsätta kämpa och stå med det iranska folket tills prästerskapets religiösa envälde är avsatt i Iran.
Svensk- och exiliranier uppmanade den svenska regeringen att stänga regimens ambassad och terrorstämpla revolutionsgardet. De uppmanade dessutom Sverige, EU och det internationella samfundet att stödja det iranska folkets frihetskamp samt erkänna NCRI och dess plattform för Irans framtid som ett demokratiskt alternativ till prästerskapets brutala styre.
Stöd för kampanjen Stoppa avrättningar i Iran
Svensk- och exiliranierna uppmärksammade och fördömde regimens rekordmånga avrättningar som syftar till att stoppa framtida folkliga uppror.
Svensk- och exiliranierna uppmanade det internationella samfundet att vidta omedelbara åtgärder för att rädda livet på politiska fångar i dödsceller. De uppmanade även Sverige och EU att pressa regimen, bland annat genom straffåtgärder mot regimens högsta ledare, och villkora framtida samtal med ett stopp för avrättningarna i landet.
Svensk- och exiliranierna krävde dessutom åtgärder från FN och det internationella samfundet för att lagföra regimens ledare för systematiska människorättsbrott. FN:s utredningsgrupp och FN:s särskilda Iranrapportör har dokumenterat och utrett dessa brott, som enligt experterna kan utgöra brott mot mänskligheten.
