Den iranska regimen trappar upp sina försök att undanröja bevis för historiska människorättsbrott. Myndigheterna har fått tillstånd att radera massgravar och omvandla begravningsplatser, där avrättade oppositionella vilar, till vägar och parkeringsplatser.
Det senaste officiella tillkännagivandet kom den 19 augusti från Teherans biträdande borgmästare, Davoud Goodarzi. Han avslöjade då att ett projekt har inletts för att omvandla sektion 41 av begravningsplatsen Behesht-e Zahra i Teheran till en parkeringsplats, efter godkännande från regimens ledning.
– Sektion 41 stod där oanvänt och vi behövde en parkeringsplats. Så vi ansökte och fick tillstånd från de ansvariga och omvandlade den till en parkeringsplats.
Behesht-e Zahra är känd som viloplats för många av det iranska folkets martyrer. Tusentals från den demokratiska oppositionen, Folkets Mojahedin (PMOI), som regimen avrättade under 1980-talet, inte minst under massakern 1988 i landets fängelser, är begravda i sektion 41.
Officiellt erkännande av bevisförstörelse
Kommentarerna från Teherans biträdande borgmästare, som statliga medier publicerade, utgör ett officiellt erkännande av att den högsta ledningen står bakom försöken att radera spåren av regimens brott mot mänskligheten.
FN:s särskilde rapportör för Iran, Javaid Rahman, slog dessutom fast i sin rapport förra året att massavrättningarna på 1980-talet och massakern 1988 utgör folkmord och brott mot mänskligheten.
Även svenska domstolar har fastställt att 1988 års massaker bröt mot internationell humanitär rätt och utgör grovt folkrättsbrott.
Pågående människorättsbrott
– Att förstöra bevis för dessa grova människorättsbrott är en fortsättning av brotten enligt internationell rätt. Detta sker samtidigt som regimen förföljer och fängslar dem som söker rättvisa, säger Massud Kiani, FFFI:s EU-representant.
– Vi förväntar oss att Sverige och EU tydligt fördömer regimens försök att undanröja bevis. Dessutom bör de erkänna massakern på 30 000 politiska fångar i Iran som folkmord och brott mot mänskligheten, fortsätter Massud.
FFFI stöder dessutom Iranska nationella motståndsrådets (NCRI) uppmaning till det internationella samfundet att ställa till svars och lagföra regimens ledare.
En återgång till 1980-talets mörker
Att radera massgravar och förstöra begravningsplatser är inte bara ett försök att undkomma rättvisa. Det syftar också till att befästa straffriheten och därigenom bana väg för nya massakrer i landets fängelser, något FFFI och andra människorättsorganisation, som Amnesty, länge har varnat för.
Dessa åtgärder visar på regimens desperation och en oroande återgång till 1980-talets brutala metoder för att krossa dagens växande folkliga missnöje och förhindra framtida uppror.
Amnesty uppmärksammade kommentarerna från Teherans biträdande borgmästare och fördömde regimens senaste försök att undkomma rättvisa.
