Den iranska regimen avrättade två politiska fångar genom hängning i Ghezel Hesar-fängelset på söndagsmorgonen. Behrouz Ehsani, 70 år, och Mehdi Hassani, 48 år, var dömda till döden för medlemskap i och stöd till Irans främsta oppositionsgrupp, Folkets mojahedin (PMOI/MEK). Avrättningarna ägde rum samma dag som årsdagen av massakern på 30 000 politiska fångar 1988.
Behrouz Ehsani, en tidigare politisk fånge från 1980-talet, blev arresterad i Teheran i december 2022 av regimens repressiva säkerhetsstyrkor. Mehdi Hassani blev arresterad i staden Zanjan samma år.
De utsattes för tortyr i Evinfängelset. Den 16 september 2024 dömde den ökände domaren Iman Afshari, ordförande för avdelning 26 vid Teherans revolutionsdomstol, dem till döden. Regimens Högsta domstol fastställde deras dödsdomar efter att ha avslagit fyra ansökningar om resning.
Europaparlamentet antog i april en resolution där man fördömde deras dödsdomar. Resolutionen krävde dessutom att regimen häver dödsdomarna och omedelbart frigör dem, tillsammans med alla andra politiska fångar som för närvarande sitter i dödscell.
Tvångsförflyttning av politiska fångar
Samtidigt attackerade ett stort antal fångvaktare fångar i Qezelhessar-fängelset, enligt rapporter. De misshandlade fångarna och tog med sig den politiske fången Saeed Massouri till ett ökänt fängelse i Zahedan. Helgens tvångsförflyttning kom efter ett misslyckat försök tidigare den här månaden, vilket FFFI har rapporterat om.
I ett brev från fängelset den 16 juli skriver Massouri att han motsätter sig förflyttningen eftersom den är en del av regimens plan att upprepa massakern på politiska fångar 1988.
Saeed Massouri är en av de politiska fångar i Iran som har suttit längst i fängelse – 25 år utan en enda dags permission.
Regimen har även förflyttat den unga politiska fången Arghavan Fallahi, 24 år, till en okänd plats. Det avslöjer Iranska nationella motståndsrådet, NCRI:s kvinnoutskott, i ett uttalande idag på X. Uttalandet framhåller att tvångsförflyttningen skedde efter sex månader av tortyr och isolering. Arghavan blev gripen i januari 2025 i Teheran. Hon hade tidigare blivit gripen 2022 tillsammans med sin far, Nasrollah Fallahi, som nu avtjänar ett femårigt fängelsestraff.
Uppmaning till internationellt ingripande för att stoppa en ny massaker
Exiliranier och NCRI-sympatisörer protesterade mot avrättningarna genom demonstrationer framför regimens ambassader i flera europeiska huvudstäder på söndagen. I Stockholm höll svensk- och exiliranier en demonstration på Mynttorget.
De fördömde avrättningarna och visade sitt stöd för det folkliga upproret för en demokratisk republik i Iran. De uppmanade även EU, sina respektive regeringar och FN att ingripa för att stoppa en ny massaker på politiska fångar i regimens fängelser. Liknande protester förekom i flera amerikanska städer.
Maryam Rajavi, NCRI:s valda president, fördömde avrättningarna och kallade dem ett desperat försök av den högste ledaren, Khamenei, att förlänga regimens liv.
– Detta barbariska brott kommer inte att rädda diktaturen. Det väcker tvärtom den unga generationens vrede och beslutsamhet att störta prästerskapets envälde, sade hon.
Den iranska oppositionsledaren uppmanade FN och dess medlemsländer att gå från ord till handling:
– Internationell passivitet uppmuntrar endast regimen att fortsätta med avrättningar. Minst 14 andra politiska fångar som sympatiserar med PMOI riskerar nu omedelbar avrättning. Det internationella samfundet måste agera skyndsamt för att rädda deras liv.
NCRI:s kvinnoutskott kräver i sitt uttalande ett omedelbart internationellt ingripande, särskilt från FN:s specialrapportörer för mänskliga rättigheter och våld mot kvinnor, för att klargöra Arghavans öde. Uttalandet uppmanar också det internationella samfundet att pressa regimen att frige samtliga kvinnliga politiska fångar.
