Den iranska regimen lanserar en ny våg av avrättningar den här veckan. Detta är en del av regimens försök att utnyttja konflikten med Israel som förevändning för att stärka sitt grepp om samhället och slå ned på folkliga protester och organiserat motstånd.
– Sverige och EU bör ingripa för att rädda livet på politiska fångar och hindra en ny massaker i Iran. Den svenska regeringen har ett särskilt ansvar i och med att det har ratificerat Romstadgan och benådade Hamid Noury, som Stockholms tingsrätt dömde till livstids fängelse för delaktighet i massakern 1988, sade Massud Kiani, FFFI:s EU-representant.
Enligt rapporter avrättade regimen minst nio fångar i olika fängelser under helgen, mellan den 19 och 20 juli. Tre av de avrättade var från den baluchiska folkgruppen. Dariush Shahbakhsh, 24 år, Abdoljilil Darkzehi, 35 år, och Nematollah Shahnawazi hängdes i Zahedan-fängelset igår.
Ytterligare sex fångar avrättades i Aligudarz, Zanjan och Gorgan på lördagen. Fem av dem var Mohammad Ahmadkhani, Parviz Sarlak (Aligudarz), Mohammad och Alireza Eshterak (Gorgan), samt Davoud Amani (Zanjan).
Regimen avrättade också 14 fångar mellan den 13 och 16 juli. Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) har namngivit samtliga offer i ett uttalande den 20 juli.
Därmed överstiger antalet avrättningar sedan augusti 2024 1 430. Detta är en av de blodigaste perioderna på tre decennier.
Parallellt växer motståndet inifrån landets fängelser. De modiga politiska fångarna fortsätter sin protest mot avrättningar och dödsstraff varje vecka.
Tisdagen den 15 juli markerade den 77:e veckan av kampanjen ”Nej till avrättningar på tisdagar”. Fångar i 48 fängelser deltog i hungerstrejken mot regimens ökade avrättningar, vilket FFFI rapporterade den 17 juli.
Regimen tvångsförflyttar politiska fångar
Saeed Massouri är en av de politiska fångar i Iran som suttit längst i fängelset med sina 25 år utan en enda dags permission. Nu är han en måltavla i regimens försök att slå ned rörelsen som växer i landets fängelser mot avrättningar.
Den 16 juli förde fångvakter och revolutionsgardister i Qezelhessar-fängelset bort honom med våld från hans avdelning. Avsikten var att flytta honom till en okänd plats i hemlighet. Men protester från medfångar tvingade dem att tillfälligt föra tillbaka honom.
Regimen planerar dock att flytta honom till ett ökänt fängelse i Zahedan.
Regimen planerar ny massaker i landets fängelser
I ett brev från fängelset den 16 juli beskriver Massouri denna förflyttning som en del av regimens plan att upprepa 1988 års massaker på politiska fångar.
– Detta är inte en förflyttning. Det är en förberedelse för ett brott, skriver han och tillägger: Låt världen höra det denna gång.
Politiska fångar och människorättsgrupper varnar för att regimen trappar upp repressiva åtgärder för att slå ner folkligt missnöje och stoppa framtida uppror.
NCRI uppmanar FN och internationella människorättsorgan att agera omedelbart. De vill rädda politiska fångars liv och förhindra ännu ett massmord i regimens fängelser.
Revolutionsgardet berömmer massaker 1988
Den sjunde juli publicerade nyhetsbyrån Fars, som är kopplat till Revolutionsgardet, en ledare där man öppet förespråkar en upprepning av massavrättningarna 1988. Ledaren beskriver massakern som en ”framgångsrik historisk erfarenhet” och ett ”berömvärt ingripande av rättsväsendet”.
Den fjärde juli varnade FN:s människorättsexperter för att den officiella retoriken i Iran återigen ekar hatet från 1988 års övergrepp. De uppmanade det internationella samfundet att noga följa hur myndigheterna i Iran behandlade befolkningen.
1988 års massaker ett grovt folkrättsbrott
I 2022 dömde Stockholms tingsrätt Hamid Noury till livstids fängelse för inblandning i massavrättningar i Iran 1988.
”Den åtalade har i rollen som assistent till biträdande åklagaren vid fängelset Gohardasht i Karaj utanför Teheran, tillsammans och i samförstånd med andra, varit delaktig i avrättningarna i fängelset efter en fatwa utfärdad av Irans högste religiöse ledare”, skrev Stockholms tingsrätt i sin dom.
”Den första vågen av avrättningar riktade sig mot sympatisörer till Iranska Folkets Mujahedin. Handlingarna skedde i strid med den internationella humanitära rätten och har därför bedömts utgöra grovt folkrättsbrott”, tillägger tingsrätten. Hovrätten slog senare fast domen.
Men den svenska regeringens beslutade att benåda och frige Noury som en del av fångutväxlingen med Teheranregimen den 15 juni förra året. Det sedan den iranska regimen arresterade den svenske EU-diplomaten, Johan Floderus, på falska grunder och håll honom som gisslan.
I september förra året deltog Noury i regimens skenrättegång i Teheran mot den demokratiska oppositionen, Folkets mojahedin och 104 ledare och medlemmar i motståndsrörelsen för deras kamp mot prästerskapets envälde.
