Nyheter

Argentinsk åklagare stoppas från att vittna inför USA:s kongress om Irans inblandning i internationell terrorism

Ledamöter i amerikanska representanthuset utmanar Argentinas president över ett beslut om att förbjuda en högt uppsatt åklagare från att vittna om Irans inblandning i ett dödligt bombdåd i argentinska huvudstaden, Buenos Aire, i 1994.

Statsåklagaren Alberto Nisman hade bjudits in för att vittna om Irans inflytande i den västra hemisfären inför representanthusets utskott för inrikessäkerhet på tisdagen. Nisman anses ha en unik insikt i ämnet efter att ha hjälp leda utredningen av ett bombdåd mot ett judiskt kulturcenter (AMIA) i Argentina för nästan två decennier sedan.

Åklagare kom i samband med utredningen fram till att Irans regering låg bakom terrorattacken mot det judiska kulturcentret som dödade 85 människor och skadade många fler.

Men Nisman informerade utskottets ordförande Michael McCaul, republikansk ledamot från Texas, den första juli om att han hade blivit “nekad tillstånd att vittna.”

McCaul, tillsammans med Jeff Duncan, republikansk ledamot från South Carolina, ordförande för underutskottet tillsyn skickade ett starkt formulerat brev till Argentinas president Cristina Fernández de Kirchner i förra veckan där de uttryckte sin “uppriktiga besvikelse” och uppmanade henne att tänka om.

“Regeringen i Argentina har meddelat sin önskan att fullfölja rättvisa och sanning om iransk inblandning i AMIA-bombningen … Beslutet att neka Mr Nisman tillstånd att vittna inför den amerikanska kongressen ifrågasätter däremot dina äkta avsikter och vi är djupt bekymrade.”

1994 års bombdåd mot AMIA i Buenos Aires var en av de dödligaste attackerna i Sydamerikas historia.

Representanthusets ledamöter citerade i sin inbjudan till Nisman de gemensamma utmaningar som både Argentina och USA står inför. McCaul noterade att det finns bevis för att Iran också ska ha legat bakom ett försök att genomföra en attack mot JFK flygplatsen i New York i 2007.

“Med tanke på att båda våra länder har drabbats av terroristattacker från agenter knutna till Irans regering, har vi en unik motivation till att vara vaksamma”, skrev McCaul och Duncan i brevet.

Nisman för sin del hade uttryckt intresse för att dela med sig av sina resultat med kongressen. I sitt brev till kongressledamöterna skriver han att han är ”djupt tacksam” över inbjudan men noterar samtidigt att avslaget mot honom att lämna vittnesmål är juridiskt bindande. Nisman upprepade i sitt brev att han har slagit fast att ansvaret för den Hizbollah-ledda attacken i 1994 låg hos de “högsta makthavarna” inom den iranska regeringen.

Makthavare inom iranksa regimens ledning som misstänks för inblandning i 1994 års bombdåd mot det judiska kulturcentret AMIA i Argentina.
Makthavare inom iranksa regimens ledning som misstänks för inblandning i 1994 års bombdåd mot det judiska kulturcentret AMIA i Argentina.

Men mitt i amerikanska oro för Irans fortsatta inflytande i Latinamerika, har USA:s regering nyligen hamnat i ett annat infekterat bråk med de sydamerikanska länderna. Ett antal sydamerikanska regeringar, bland dem Argentinas, var upprörda efter att ett plan med Bolivias president Evo Morales tvingades landa i Europa när presidenten återvände från ett besök i Ryssland tidigare denna månad.

Bolivia har hävdat att presidentens plan stoppades på grund av misstankar om att visselblåsaren Edward Snowden, som nyligen avslöjade NSA:s övervakning av amerikanska medborgare, var ombord.

En genomsökning av presidentens plan i Österrike där han tvingats mellanlanda visade att Snowden inte fanns ombord på planet.

Morales hotade i förra veckan att stänga USA:s ambassad i Bolivia och anklagade regeringen i Washington för att ha förmått fyra europeiska länder att inte låta hans plan passera deras luftrum.

Denna incident inträffade dock efter att Nisman hade nekats tillstånd att vittna inför kongressen.