Uppdaterad: 2007-08-23

Jo Carl Bildt det går att göra mera

I en tv reportage om läge för dem mänskliga rättigheter och de senaste massavrättningar i Iran som sändes på  aktuell 21:00 onsdag den 22 augusti 2007 uttrycker utrikesminister Carl Bildt sin oro över inte bara avrättningar utan avrättningar av mindre åriga i Iran och att Sverige tagit upp saken med Iran representanter och sa:

”Om vi kunde göra mera så skulle vi göra mera, hade vi kunnat göra mera så hade idag varit demokrati i Iran men det är inte”

Jo Carl Bildt, det går att göra mera. Om man bara ville det. Det som ni borde ha gjort i alla dessa år. Men att göra det krävs lite mod för att öppna nya banor.

Även indirekt går fram från utrikesministers uttal, men måste man kanske först acceptera officiellt att den politiken som EU men också Sverige har fört gentemot Iran i åratal och hittills har misslyckats och det hjälper inte att ”föra oron tydligt till alla nivåer”.

Om vi gör det öppnas kanske möjligheterna att se över vad äntligen borde ha gjorts, som är inte gjort, och vad som framtiden kräver att göras för att öppna vägen för förändringar i Iran. 

Vi skulle ha fört villkoren för respekt för mänskliga rättigheter på alla sort handeln med Iran som vi inte gjort.

Idag går diskussionerna om ytterligare ökad sanktioner mot Iran. Sverige måste först bryta all ekonomiska avtal med Iran och sedan verka för att märkbara ekonomiska och politiska sanktioner uttags av internationella och europeiska samfundet. På det sättet kan vi minska regimens möjligheter att spendera pengar och resurser på terrorgrupper och organisationer. Samtidigt som minskar regimens satsning på kärnvapenteknik. Demonstrationer den 29 juni i Tehran bevisade vad iranska folket vill när de satt brand på fler än 150 bensinstationer och protesterade mot landets högsta ledarna.

 Vi borde ha minskat politiska och diplomatiska förbindelser med Iran, som vi inte ha gjort,. 

Vi bör, istället att träffa och bjuda in representanter från Iran, avbryta alla politiska förbindelser och minska det diplomatiska till lägsta nivån.

 Vi borde inte ha terrorist stämplat största Irans oppositions grupp Folkets Mujahedin, som vi har gjort. Detta användes av regimen som en grön signal för att öka förtrycket i Iran och krossa varje motstånd med stöd till stämpeln.

Vi måste stryka Mujahedin från terrorist lista och erkänna Iranska nationella motståndsrådet, NCRI, som Irans opposition. På det sätet kan man skapa motvikt mot regimen och gör regimen mera sårbart. Ingenting biter på regimen mer än att ta bort stämpeln på Mujahedin. Ingenting kan tillbringa större hopp om demokratiskförändring än det.

Vi har aldrig förklarat för regimen att vi i väst är beredd för förändringar. Om vi gör det då har vi skjutit bollen till regimens plan halva. Då har regimen chansen att välja. Avsätta sig själv, eller folk avsätter dem.

Detta borde vi ha gjort, men vi inte ha gjort. Nu är det dags, men vi måste offra vissa kortsiktiga intressen.

Copyright ® 2006