Maryam ska utvisas

Borås - I ännu ett fall har en avvisningshotad gripits utanför Migrationsverkets kontor i Borås.
Maryam Rajabi ska i dag avvisas till Iran.
Hennes politiskt aktiva familj anser att det är en dödsdom.

Skicka inte Shohreh till döden

Uttalande

Iran har sedan den islamiska regimen grundades 1979, varit ett otryggt land för inte minst sin egen befolkning. 120 000 människor har avrättas med omänsklig medeltids metoder som hängning, stenings osv. Kvinnor har drabbats allra värst p.g.a. deras kön.

läs mer

Shohreh behöver skydd och måste få stanna

Shohreh och hennes son Arwin som hotas av avvisning behöver allt stöd från alla i trygga Falkenberg, inte minst vid de planerade manifestationerna den 6 juni, skriver Annalena Möller för s-kvinnoklubben i Falkenberg. läs mer
 

Avvisas hon väntar fängelse och tortyr

BODEN. Maryam Hamidi kastades i fängelse i Iran. Hennes brott - hon var engagerad i vänster- och kvinnorörelsen. Nu vill svenska myndigheter skicka tillbaka henne och hennes döttrar. - De kan avstå från avrättning, men hon kommer att sättas i fängelse och förmodligen torteras, säger Reza Chitsaz, Nätverket Ingen människa är illegal.

Maryam Hamidi har vistats i Sverige sedan 2002. Hon och hennes två döttrar fick avslag. "Jag hade en dålig advokat." En annan advokat, Lena Isaksson, tog över och säger att det första beslutet var felaktigt, men att det hänger kvar när myndigheterna vägrar att ompröva ärendet.

den 25 oktober

Fråga

2006/07:59 Situationen för den iranske aktivisten Manuchehr Mohammadi

av Birgitta Ohlsson (fp)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Sedan president Ahmadinejad kom till makten förra året har den iranska regimen slagit till än hårdare mot dissidenter och journalister. Tusentals studenter, kvinnorättsaktivister och regimkritiker har gripits och avrättningar av oppositionella sker nästan dagligen.

Manuchehr Mohammadi, en av förgrundsfigurerna i den iranska studentrörelsen, lyckades nyligen fly ifrån Iran men befinner sig enligt uppgifter i ett turkiskt fängelse där han utsatts för misshandel och kränkande behandling. Manuchehr Mohammadi är bror till Akbar Mohammadi, en av studentrörelsens ledare, som avled under oklara omständigheter i det beryktade Evinfängelset tidigare i år. I augusti uppmanade den europeiska unionen den iranska regimen att tillsätta en oberoende utredning för att utreda omständigheterna kring Akbar Mohammadis död. Samtidigt lovade unionen att övervaka och noga följa situationen kring hans bror Manuchehr Mohammadi.

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta, bilateralt och inom ramen för EU-samarbetet, för att den turkiska staten inte ska avvisa Manuchehr Mohammadi tillbaka till Iran och en säker död?

en 31 oktober

Svar på fråga

2006/07:59 Situationen för den iranske aktivisten Manuchehr Mohammadi

Utrikesminister Carl Bildt

Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta, bilateralt och inom ramen för Europeiska Unionens samarbete, för att den turkiska staten inte skall avvisa Manuchehr Mohammadi tillbaka till Iran och en säker död.

Låt mig först nämna att vad gäller Manuchehr Mohammadi har vår ambassad i Ankara nyligen informerats om att denne befinner sig i säkerhet i USA. Detta är givetvis glädjande nyheter.

Allmänt gäller dock att omfattande förbättringar krävs av Turkiets asyl- och migrationshantering. Turkiet har visserligen anslutit sig till 1951 års Flyktingkonvention, men tillämpningen omfattar bara flyktingar från Europa.

Genom Turkiets EU-process har en anpassning inletts av turkisk lagstiftning och praktisk hantering till EU:s regler på asyl- och migrationsområdet. Detta innebär bl.a. krav på att inte begränsa tillämpningen av flyktingkonventionen till europeiska flyktingar. Inom ramen för medlemskapsförhandlingarna verkar Sverige och EU aktivt för att få till stånd nödvändiga och på längre sikt hållbara reformer på området. För detta ändamål tog Turkiet 2005 fram en nationell handlingsplan. Det kan dock konstateras att det återstår mycket arbete för att genomföra planen.

en 15 september

Fråga 2005/06:2141 av Alice Åström (v) till utrikesminister Jan Eliasson (s)

Kobra Rahmanpour och kvinnors rättigheter i Iran

Den 22-åriga kvinnan Kobra Rahmanpour har i Iran väntat i fem år på att bli avrättad, anklagad för att ha mördat sin svärmor. Som ung drömde hon om att studera men tvingades på grund av familjens fattigdom i stället in i ett äktenskap med en 40 år äldre man. Äktenskapet blev ett helvete för Kobra. Mannen misshandlade och våldtog henne.

Hennes man blev vid ett tillfälle arresterad för misshandel och sexuella övergrepp. Svärmodern deltog i övergreppen mot Kobra. Vid ett av dessa tillfällen gick svärmodern till angrepp mot Kobra med en kökskniv och Kobra tvingades att försvara sitt liv. Vid det tumult som uppstod dödades oavsiktligt svärmodern.

Vid flera tillfällen har Kobra förts till avrättning, men avrättningen har inte blivit verkställd. Denna behandling av henne (skenavrättningar) är att jämställa med tortyr.

Kobras fall visar mycket tydligt på kvinnors ställning i det iranska rättssystemet. Där finns ingen som helst rättsäkerhet för dem. De är praktiskt taget chanslösa i mål där män är delaktiga. Kobra Rahmanpours fall är ett av de tydligaste. Män blir inte åtalade för misshandel och sexuella övergrepp. Kvinnor saknar till och med rätt till självförsvar då de angrips.

Jag vill fråga utrikesminister Jan Eliasson:

Vilka initiativ avser ministern att ta för att Sverige som enskild stat och som medlem av EU ska stärka kvinnors mänskliga rättigheter i Iran?

den 23 augusti

Fråga 2005/06:2054 av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Jan Eliasson (s)

Situationen för politiska fångar i iranska fängelser

Flera politiska fångar har nyligen avlidit i iranska fängelser under oklara omständigheter. Bland dessa finner vi den politiske aktivisten Akbar Mohammadi. Han greps vid en demonstration 1999. Han dömdes först till döden, men straffet omvandlades senare till femton års fängelse.

Enligt uppgift har Mohammadi torterats och slagits under sin fängelsetid. Mohammadi avtjänade sitt straff i det ökända fängelset Evin i Teheran, där flera andra politiska fångar avlidit, under samma mystiska omständigheter.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att en oberoende utredning ska tillsättas för att undersöka omständigheterna kring dödsfallen, och om fängelset bär ansvaret, fördöma den iranska regimen?

den 4 september

Svar på fråga 2005/06:2054 om situationen för politiska fångar i iranska fängelser

Utrikesminister Jan Eliasson

Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att en oberoende utredning ska tillsättas för att undersöka omständigheterna kring den senaste tidens oklara dödsfall i iranska fängelser och, om fängelserna bär ansvaret, fördöma den iranska regimen.

Bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiska principer i Iran fortsätter att inge oro, inte minst efter den senaste tidens rapporterade fall av tortyr och omänsklig behandling av fängelseinterner. Situationen i landets fängelser förblir alarmerande. Från regeringens sida ser vi mycket allvarligt på detta. Det är viktigt att föra en dialog med Iran i dessa frågor. Sverige verkar, både enskilt och inom ramen för EU, för att Iran ska respektera de mänskliga rättigheterna.

Den iranska regeringen måste respektera de skyldigheter som följer med dess internationella åtaganden. Iran har anslutit sig till flera konventioner om mänskliga rättigheter, men tillämpningen är otillräcklig. Anslutning till tortyrkonventionen, som det tidigare reformistiska parlamentet hade röstat för, stoppades olyckligtvis av väktarrådet. Förbudet mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning följer dock redan av konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter till vilken Iran är part. Dessutom är förbudet mot tortyr absolut och sedvanerättsligt bindande. Förbudet gäller med andra ord alla stater oavsett om de ratificerat tillämpliga konventioner eller inte. År 2004 fattade det iranska parlamentet ett beslut om förbud mot tortyr vilket sedan har lagfästs. Innebörden av lagen är dock oklar och den efterlevs inte.

Sverige framför regelbundet vår ståndpunkt vad gäller respekt för de mänskliga rättigheterna till företrädare för den iranska regeringen. Sverige var även drivande i arbetet med EU:s ordförandeskaps uttalande den 24 augusti. I uttalandet uttrycker EU djup oro över situationen för försvarare av mänskliga rättigheter i Iran och specifikt för den hårda behandlingen av dissidenter, oppositionsledare, studentaktivister och försvarare av mänskliga rättigheter i iranska fängelser. EU har bett de iranska myndigheterna att göra en oberoende utredning av Akbar Mohammadis död. EU kommer även att noga följa situationen för Akbar Mohammadis bror, Manoucher Mohammadi, liksom för alla andra fängslade iranska studentaktivister.

Det finns ett stort engagemang i Iran för frågor om de mänskliga rättigheterna. Den förvärrade situationen för försvarare av mänskliga rättigheter är alarmerande. Den svenska regeringen ser till exempel allvarligt på att nobelpristagaren Shirin Ebadis organisation Defence of Human Right Center (DHRC) nyligen olagligförklarades i Iran. Sverige var bland de första att inom EU framhäva vikten av ett iranskt klargörande i denna fråga.

Jag kan försäkra Birgitta Ohlsson att Sverige och EU noga följer situationen för fängslade iranier och de mänskliga rättigheterna generellt i Iran och återkommande uppvaktar de iranska myndigheterna när de mänskliga rättigheterna kränks.