Uppdaterad:31 maj 2008

Falsk terrorstämpling upphävd – men vem bryr sig?

Så kom äntligen den sista i raden av domar som många exiliranier och andra engagerade i den iranska demokratirörelsen väntat på. Sedan EU 2001 tog beslutet att terrorlista den iranska demokratirörelsens största medlemsorganisation Iranska Folkets Mojahedin (härefter Folkets Mojahedin) har det pågått en febril kamp, både bland rörelsens medlemmar men även bland tusentals jurister och människorättsaktivister runt om i Europa, för att få denna uppenbart falska terrorstämpel upphävd. Den principiella kampen för att Folkets Mojahedin ska avföras från EU:s terrorlista där de uppenbart inte skulle vara har resulterat i tre domstolsutslag som alla har gett Folkets Mojahedin helt rätt: de är inte terrorister och ska därför omedelbart avföras från listan, och alla sanktioner mot gruppen ska som konsekvens omedelbart upphävas.

Hur kunde det då bli så här? Bakgrunden är att den brittiska regeringen 2001, efter förhandlingar med Irans regim, beslutade att terrorstämpla Folkets Mojahedin som en eftergift till den iranska regimen. Eftersom Folkets Mojahedin är den största demokratiska oppositionsgruppen som står emot Irans fascistiska regim är det möjligen inte konstigt att Iran i förhandlingar krävde en sådan åtgärd. Det är mer förvånande att den brittiska regeringen gick med på detta förslag, vilket var ett så uppenbart brott mot de mänskliga rättigheterna.

Den brittiska regeringen tog sedan med stöd av det nationella beslutet att terrorstämpla Folkets Mojahedin ärendet till EU för att gruppen där skulle föras upp på EU:s lista över terrorgrupper. Så skedde också utan att Storbritannien inför EU behövde redovisa några bevis för att Folkets Mojahedin skulle vara terrorister. Storbritannien hänvisade inför EU till att relevanta bevis och omständigheter för terrorlistningen var hemligstämplade.

Kampen för att Folkets Mojahedin skulle avföras från EU:s terrorlista ledde till att organisationen överklagade terrorlistningen till EG-domstolens förstainstansrätt som i sin slutliga dom i december 2006 konstaterade att Folkets Mojahedin omedelbart skulle avföras från EU:s lista över terrorgrupper eftersom Storbritanninen inför domstolen inte lyckats presentera ett enda legitimt skäl eller ett enda bevis mot gruppen. Domen överklagades inte.

Efter frikännandet i EG-domstolen tog Folkets Mojahedin hjälp av brittiska jurister och en domstolstalan har förts i Storbritannien mot den brittiska regeringens ursprungliga beslut som ledde till att gruppen fördes upp på EU:s lista över terrorgrupper. Inför EG-domstolen vägrade den brittiska regeringen redovisa vilka bevis och omständigheter som låg till grund för beslutet att terrorlista Folkets Mojahedin. Hemma i Storbritannien tvingades dock den brittiska regeringen trots stor ovilja att redovisa alla överhuvudtaget förekommande bevis mot Folkets Mojahedin inför domstolen POAC (”Proscribed Organizations Appeals Commission”). Efter en mycket grundlig genomgång av all förekommande bevisning meddelade den brittiska domstolen den 30 november 2007 att terrorlistningen av Folkets Mojahedin har varit fullkomligt grundlös. Den brittisk regeringens agerande kallades uttryckligen för ”perverst” av POAC:s juristdomare!!

Den brittiska regeringen, företrädd av det brittiska inrikesministeriet, överklagade POAC:s dom till högre instans (”The British Court of Appeal”) som i dagarna, den 7 maj 2008, avslog inrikesministeriets överklagande med den korta motiveringen att ”det finns  inga bevis för att det Iranska Folkets Mojahedin varit inblandade i någon terrorism” samt att inrikesministeriet bedöms ”inte ha någon rimlig möjlighet till framgång” med sin talan mot POAC:s dom.

För lite över ett år sedan skrev undertecknad i en helsidesartikel i tidningen Dagen tillsammans med Gösta Grönroos, filosofie doktor i teretisk filosofi i Stockholm, om den orättfärdiga terrorlistningen av den iranska demokratirörelsens huvudorganisation, Folkets Mojahedin (”Sverige stödjer Irans terroristregim”, Nya Dagen, den 29 mars 2007). I artikeln framförde vi stark kritik mot EU:s terrorlistning av Folkets Mojahedin, en kritik som nu ytterligare accentueras av de friande domarna i Storbritannien.

Till saken hör att trots att Folkets Mojahedin är juridiskt helt frikända från terroranklagelserna är de fortfarande uppsatta på EU:s lista över terrororganisationer. Den brittiska regeringen har också hittills vägrat att upphäva beslutet i enlighet med den nationella lagakraftvunna domen. Här kan också nämnas att den svenska regeringen, både den nya och den föregående, har varit väl informerade om den friande EG-domen avseende Folkets Mojahedin men de har förhållit sig helt passiva och, i vart fall till det yttre, helt ointresserade av att ställa frågan till EU:s ministrar hur man som politiker kan ignorera Unionens egna domstolsutslag och därmed uppenbart förbryta sig mot de mänskliga rättigheterna, som de bland annat återfinns i Europakonventionens artikel 7, som stadgar att ingen får bestraffas utan att det finns stöd i lag för detta.

Folkets Mojahedin är terrorlistade och deras tillgångar är frysta, med mera, trots att de inte enligt något lands lag, eller enligt EU:s reglering, har begått något som helst fel. Folkets Mojahedin verkar för en demokratisk förändring i Iran och detta är den verkliga och enda anledningen till att de blivit terrorlistade (vilket ursprungligen var en brittisk eftergift till Irans fundamentalistiska regering). Därmed pågår ännu i denna stund ett allvarligt brott mot Europakonventionens artikel 10, som slår fast att alla har rätt till yttrandefrihet ”utan offentlig myndighets inblandning”. Att bli terrorstämplad på grund av att man arbetar för en demokratisk förändring av en av världens värsta diktaturer kan inte beskrivas som annat än ett allvarligt människorättsbrott av en europeisk regering. Det intressanta är att Sverige och övriga länders regeringar aktivt och kontiuerligt begår detta brott, vid varje tillfälle som EU:s ministerråd fattar beslut om att uppdatera terrorlistan och behålla Folkets Mojahedin på EU:s terrorlista.

För den intresserade kan nämnas att utrikesminister Carl Bildt den 2 juni 2008 genom en interpellation (interpellation 2007/08:667) ställs till svars i riksdagen om vad Sverige har för inställning till Folkets Mojahedin och, i princip, om regeringen avser att agera för att EU:s brott mot de mänskliga rättigheterna ska upphöra avseende Folkets Mojahedin och dess medlemmar, samt inställningen till att de bör avföras från EU:s terrorlista.

Den naturliga frågan, om man likt i detta fall accepterar godtyckliga sanktioner och kriminalisering av oskyldiga människor blir inte bara ”vad kan vi göra åt saken” utan även, för de fall då ingen agerar: ”vem blir nästa oskyldiga (-politiskt obekväma-) person som drabbas?” Ska vi tillåta att våra politiker sätter sig över lagar och domstolsbeslut? Vem bryr sig att utländska regeringar genom politiska påtryckningar driver fram terrorlistningar och allvarliga sanktioner mot oskyldiga demokratikämpar? Jag hoppas att varje läsare av denna artikel funderar över konsekvensen av detta och förstår att inte bara införandet av demokrati har ett pris, utan även bevarandet och värnandet av demokratin har ett pris som vi tillsammans måste lämna vårt bidrag till. Annars är risken att vi en dag finner att vi inte längre själva kan åtnjuta dessa ”självklara” rättigheter. Ska även du förföljas enbart för din demokratiska, politiska uppfattning??

Erik Wahlberg

Styrelseledamot i den interparlamentariska riksdagskommittén ”Friends Of a Free Iran”.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12