Svensk-iranier marscherar mot avrättningar i Iran

FFFI – Trots ett kallt och regnigt Stockholm, demonstrerade hundratals svensk-iranier och sympatisörer till Iranska nationella motståndsrådet (NCRI) på Mynttorget och uppmanade regeringen att bryta sin tystnad och fördöma Teheranregimens systematiska människorättskränkningar.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Deltagarna uppmanar också regeringen och UD att erkänna och fördöma 1988 års massaker på politiska fångar som ett brott mot mänskligheten samt agera i FN för en internationell utredning av dess massavrättningar i syfte att lagföra de ansvariga.

Antalet avrättningar i Iran har ökat dramatiskt sedan den så kallade moderate Hassan Rouhani tog över som prästerskapets president i 2013. Grymma tillslag mot människorättsförsvarare, kvinnorättsaktivister, dissidenter och dubbla medborgare har intensifierats under Rouhanis tid. Myndigheterna behandlar dem som ”statens fiender” och många har arresterats och dömts till långa fängelsestraff för påhittade och godtyckliga brott under senaste året i vad Amnesty International beskrev som ett förnyat förtryck i Iran.

Trycket på politiska fångar har också ökat under senaste månader där de bland annat vägras familjebesök och fri tillgång till medicinskt vård. Detta har tvingat tiotals politiska fångar att hungerstrejka för ökade rättigheter och i protest mot den grymma behandlingen, tortyr och sina orättvisa straff.

Deltagarna uppmanande regeringen att tillkännage den förvärrade situationen för mänskliga rättigheter i Iran och uppmanade UD att kalla in iranska regimens ambassadör för att protestera mot dessa systematiska kränkningar som FN:s särskilde Iranrapportör dokumenterade i detalj i sin rapport som kom ut i augusti i år.

Lördagens demonstration uppmärksammade även 1988 års massaker på tusentals politiska fångar i Iran som FN:s särskilde Iranrapportör lyfte fram i sin senaste rapport till generalförsamlingen.

”Utrikesministern Margot Wallström (S) och UD kan inte längre tigga i denna fråga och låtsats att utvecklingen i Iran är på rätt väg och regimens offer kommer att få rättvisa eftersom Rouhani kommer med tomma reformlöften”, sade Erik Wahlberg, en av flera talare vid demonstrationen, till FFFI.

”Trots att kunskapen finns har vi människor även i vår närhet individer som inte anser att respekten för mänskliga rättigheter och människolivets okränkbarhet är ideal som gäller för dom. Terrordådet på Drottninggatan här i Stockholm i våras, där fem personer mördades och många skadades, utfördes av en person som inte delar dom idealen. … Ett annat exempel är den massaker vi särskilt lyfter fram här idag, nämligen massakern av 30 000 fångar i iranska fängelser som inträffade år 1988, ett massmord som tidigare inte fått särskilt mycket offentlig eller massmedial uppmärksamhet, och där ansvariga för massakern fortfarande finns inom Irans regim”, konstaterade Erik i sitt tal.

Deltagarna krävde att regeringen erkänner och fördömer 1988 års massaker på politiska fångar som ett brott mot mänskligheten samt agerar i FN för en internationell utredning av dess massavrättningar i syfte att lagföra de ansvariga.

”Sverige och EU måste också öka trycket på iranska regimen genom att villkora handel med ett omedelbart stopp för avrättningar samt konkreta och verifierbara förbättringar av mänskliga fri- och rättigheter i landet”, sade Sina Dashti, som deltog i demonstrationen.

”Vårt budskap till den svenska regeringen är att Sverige bör verka aktivt i FN och EU och arbeta tillsammans med allierade för att offentligt fördöma den nuvarande MR-situationen i Iran och straffa de ansvariga med sanktioner, i synnerhet de ansvariga för 1988 års massaker”, sade Struan Stevenson, ordförande för den ideella organisationen, European Iraqi Freedom Association (EIFA) och skotsk Europaparlamentariker (1999-2014), som var en av lördagens talare.

”Sverige måste stödja iranska folket och NCRI i deras strävan för ett fritt och demokratiskt Iran”, sade tillade han i sitt tal.

”FN och västvärlden får inte längre förbise 1988 års massaker i Iran mot bakgrund av de alla bevis som existerar, vilka iranska regimen försöker förstöra. Vi vet högt uppsatta regimtjänstemän och ministrar i Rouhanis kabinett var delaktiga i denna massaker. Kravet på rättvisa från iranska samhället och internationellt ökar varje dag”, sade Tahar Boumdera, FN:s tidigare högsta representant för mänskliga rättigheter i Irak, i sitt tal till demonstrationen.

”Det finns tillräckligt med bevis för att FN ska inleda en internationell, oberoende utredning kring dessa massavrättningar. Sverige kan spela en avgörande roll i detta genom att insistera på att kravet finns med i årets FN-resolution om situationen för mänskliga rättigheter i Iran”, sade Tahar Boumedra som förra året tillsammans med en grupp andra jurister sammanställde en rapport som avslöjar massgravar över hela landet där offren begravdes i hemlighet.

Andra talare till demonstrationen var representanter från olika iranska föreningar, tidigare politiska fångar samt anhöriga till offren för 1988 års massaker. De lyfte fram den senaste tidens ökade regimkritiska protester i Iran och påpekade och visade sin solidaritet med iranska folket som kämpar för ökade rättigheter.

De uttryckte även sitt stöd för deltagarnas krav och i sina tal uppmanade utrikesministern Margot Wallström (S) att bryta Sveriges öronbedövande tystnad kring Teheranregimens inhemska förtryck och kväsning av aktivister och folkliga protester.

”Vi uppmanar regeringen och UD att agera tillsammans med EU för att fördöma ökade antal avrättningar samt den grymma behandlingen av människorättsförsvarare och politiska fångar som sitter frihetsberövade i regimens fängelser för påhittade och godtyckliga anklagelser”, betonade en av talarna i stöd med deltagarnas krav.

Deltagarna uppmanade UD att vidta konkreta åtgärder för ett omedelbart stopp för avrättningar, i synnerhet offentliga hängningar, godtyckliga arresteringar och tortyr i Iran.

De framhöll att regeringen måste fortsätta pressa prästerskapet i Iran för en omedelbar frigivning av samtliga politiska fångar och dubbla medborgare som sitter frihetsberövade i landets fängelser.