Motståndsrörelsen, Nyheter

Prästerskapets avsättning, grundläggande för ett demokratiskt Mellanöstern

Maryam Rajavi och Mary Robinson vid konferensen i Paris, den 26 februari

Iranska nationella motståndsrådets valda president Maryam Rajavi deltog tillsammans med flera tidigare topptjänstemän från Clinton-, Bush- och Obama-administrationen samt europeiska politiker vid en konferens i Paris, den 26 februari.

James Jones, president Obamas nationella säkerhetsrådgivare (2009-2010), Bill Richardson (energiminister och FN-ambassadör under Clintonadministrationen och Obamas särskilda sändebud till Nordkorea), Tom Ridge (första amerikanska säkerhetsministern 2003-2005), Howard Dean (ordförande för det demokratiska partiet 2005-2009), Mary Robinson, (FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, 1997-2002, Irlands första kvinnliga president,1990-1997, ordförande i Internationella Juristkommissionen, 2008-2010) och Irene Khan (generalsekreterare för Amnesty International (2001-2010), fanns bland talarna vid konferensen.

Delegationer från Italiens och Österrikes parlament presenterade deklarationer till stöd för det iranska folket och invånarna i Ashraf som hade fått stöd av en majoritet i dessa parlament.

Därtill deltog även parlamentariska delegationer, människorätts- och kvinnorättighetsaktivister från Frankrike, Spanien, Palestina, Tunisien, Egypten, Libanon, Kuwait, Algeriet, Jordanien, Marocko, Afghanistan, Rumänien, Kanada och Australien, vid denna internationella konferens med temat ”Iran, Human rights, women, Camp Ashraf and policy options”.

Deltagarna betonade i sina anföranden att en demokratisk förändring i Iran genom det iranska folket garanterar skulle garantera en utveckling mot demokrati och frihet som nu sveper över Mellanöstern, Nord Afrika och den islamiska världen.

Den parlamentariska delegationen från San Marino som deltog i konferensen kungjorde beslutet av landets parlament som röstades genom den 24 februari, att officiellt erkänna Iranska nationella motståndsrådet i Iran.

Deltagarna uttryckte även sitt stöd för de folkliga demokratiresningarna med krav på  prästerskapets avgång som bröt ut i Teheran och andra större städer i Iran under februari. De betonade att världssamfundet i allmänhet och västvärlden i synnerhet måste stå bakom det iranska folket och deras krav på regimskifte.

Flera av talarna varnade för prästerskapets ansträngningar att exportera islamisk fundamentalism till länderna i regionen. De underströk att de helt nya förändringarna som skakar muslimska länderna har ökat behovet av att anta en korrekt politik vis-à-vis det iranska prästerskapet samt att förhindra deras interventioner i dessa länder.

”Vägen till ett fredligt och demokratiskt Mellanöstern, där kvinnor och ungdomar skulle kunna spela sin rättmätiga roll, går oundvikligen genom ett regimskifte i Iran. Utan denna förändring, går det inte att uppnå demokrati och stabilitet i denna region. Under rådande omständigheter är regimskifte i Iran hundra gånger mer nödvändigt. Annars kommer utvecklingen i regionen att avledas. Lösningen för den iranska krisen är varken eftergiftspolitik eller krig. Vårt alternativ är ett som skulle gynna hela regionen, en demokratisk förändring genom det iranska folket och motståndsrörelsen,” sade Maryam Rajavi, Iranska nationella motståndsrådets valda president, i delar av sitt anförande vid konferensen.

Talarna uttalade även sitt stöd för Camp Ashraf-invånarnas rättigheter samt underströk behovet av att USA:s regering garanterar deras rättigheter och att tillhandahålla skydd åt en permanent FN-delegation vid Camp Ashraf.  Deltagarna uppmanade även den amerikanska regeringen att ta avföra Irans största oppositionsparti, PMOI, från USA:s lista över utländska terroristorganisationer. Talarna betonade att de senaste veckornas snabba och exempellösa utveckling har bidragit till att borttagandet av PMOI från terroristlistan är än mer brådskande.

Delegationerna från de islamiska länderna lyfte fram solidariteten mellan folkresningarna i länder i regionen och Iran. De sade att en seger för de folkliga upproren i Iran är grundläggande för demokrati i andra islamiska och arabiska länder.